- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1940 Årg. 9 Nr 1 /
21

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: Karelska näset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med den nya fästningen som bas var det
en ganska enkel sak att lägga under sig
Västkarelen. Denna uppgift utfördes redan av
Viborgs förste befallningsman, en herre som
enligt vad krönikören försäkrar ”väl tordes
se vreda män” och inte alls var blyg för
hedningar.

Men det är klart, att den nya svenska
framstöten måste kalla fram Novgorod på arenan.
Marsk Tyrgils’ tåg kom också att beteckna
inledningen till ett nytt skede i karelska näsets
långa och makabert innehållsrika krigshistoria.
Redan 1294 fick Viborg ta emot den första
stöten. Detta angrepp — det första i den långa
raden av ryska företag mot Viborg — avslogs
emellertid, och kort tid efteråt gick Viborgs
garnison till motanfall. Vid Keksholm hade
ryssarna anlagt ett litet fäste. Detta erövrades
nu och en besättning kvarlämnades. Men det
lyckades inte att hålla denna viktiga
nyckelposition. Kort tid efteråt inneslöts Keksholm
av övermäktiga styrkor och övermannades till
sist efter tappert motstånd. Källan för vårt
vetande om denna episod är återigen
Erikskrönikan. Försvararnas hjältemodiga kamp har
inspirerat dess författare till följande naivt
nationalistiska tirad:

Rytza fingo ther storan skadha,
swa som the fanga ok alla stadha,
huar vplenzske koma saman ok the.
Then tha er rytzsker, honom er we.


Denna kamp, den första men ingalunda den
sista om Keksholm, utspelades just i de trakter,
där striden i dessa dagar står som hetast.
Keksholms stad ligger inne i Mannerheimlinjens
befästningssystem.

Den djärvaste framstöt från svensk sida, som
gjordes under detta krig, var uppförandet av
ett fäste ända nere vid Nevafloden under
åren 1300—01. Redan fästningens stolta namn,
Landskrona, vittnar om vilka förhoppningar
man knöt vid anläggningen. Men det hela blev
inte och kunde inte bli något annat än en
kortvarig episod. Man måste räkna med att det
mäktiga Novgorod skulle göra allt för att
avvärja detta hot mot dess livsnerv. Men det
fanns ingen möjlighet att förse det avlägsna
fästet med behövliga förstärkningar i folk och
material. Landskronas saga blev mycket kort.
Det erövrades av ryssarna redan efter ett år
och utplånades totalt.

Det är inte möjligt att här närmare följa
vapenlyckans skiftningar under den envisa
kraftmätningen med Novgorod. Striden rasade
kring Keksholm och Viborg, men några
avgörande händelser inträffade inte. Båda
parterna skickade ut mindre styrkor på strövtåg,
vilkas sträckning angavs av svartnade bränder
efter byar och gårdar. När freden äntligen
slöts — det skedde år 1323 i det ryska fästet
Nöteborg på Nötön i Nevafloden —
bekräftades Sveriges besittning av västra Karelen.
Gränslinjen mot Novgorod utstakades längs
Systerbäck — i denna del består ju gränsen
än i dag — men gjorde ungefär mitt på
karelska näset en tvär krök för att sedan skära
tvärsigenom Finland i huvudriktning nordväst
och nå fram till Bottniska viken i närheten
av det nuvarande Brahestad. Östra Karelen
med Keksholms viktiga fäste stannade alltså
i ryska händer.

Nöteborgsfreden gav ett välbehövligt
andrum, men länge dröjde det inte, innan de
gamla gränsfejderna blossade upp igen. Från
1330-talet omtalas i källorna infall av
novgoroder i svenska Karelen och av svenskar
i den av Novgorod behärskade delen av denna
så svårt prövade landsända. Och 1348
uppträdde en ståtlig här under konung Magnus
Erikssons befäl på södra delen av karelska
näset. Stridens upptakt lovade mycket.
Nöteborg erövrades, vilket var en stor framgång.
Men sedan Magnus återvänt till Sverige, föll
fästet åter i novgorodernas händer. Det stora
företagets slutresultat blev lika negativt som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 22 01:09:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1940-1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free