Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: Karelska näset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förra framstöten mot samma trakter ett
halvsekel tidigare.
Man vet inte mycket om hur förhållandena
längs den svensk-ryska gränsen gestaltade sig
under det århundrade, som följde efter Magnus
Erikssons misslyckade fälttåg. Enstaka
bevarade notiser om sammanstötningar här och
var längs gränsen tyda snarast på att det
gamla småkriget fortgick ungefär som förut.
Krigstillståndet hade kommit att bli det
normala i denna del av riket.
Under 1400-talets senare del inträffade en
betydelsefull förändring i det sedan lång tid
tillbaka fastlåsta konfliktläget. Novgorod
förlorade nu sin självständighet och lades under
Moskvas välde. Den nya grannen var ännu
värre att ha att göra med. Det endast av
kortvariga stillestånd avbrutna kriget
intensifierades, och de ryska stötarna sattes in med
större kraft. Den hårdaste av dem riktades mot
Viborg år 1495. Historien om garnisonens sega
motstånd mot den numerärt oerhört överlägsna
angriparen är välkänd, främst tack vare
Sturekrönikans utförliga och målande skildring.
Stridens utgång var länge oviss, men till sist
tröttnade ryssarna. De upphävde inte endast
belägringen utan gåvo med ens hela fälttåget
förlorat och utrymde det stora område, de
besatt.
Gustav Vasa visade sig under större delen
av sin långa regering angelägen att hålla fred
med ryssen. Men statsmaktens grepp om de
avlägsna gränstrakterna var ännu svagt. Man
saknade möjligheter att hålla de vilda och
obändiga gränsborna i styr. Det fanns gott om
svängrum för det privata initiativet.
Företagsamma män utsände expeditioner för att härja
och bränna eller i det mera blygsamma syftet
att roffa åt sig grannbyarnas
kreatursbesättningar. Det ena dådet födde det andra. Hämnd
krävde mothämnd. Som ett extra
irritationsmoment verkade den fredliga kolonisationen,
som sakta men säkert trängde fram mot öster
och på flera ställen överskred Nöteborgsfredens
gamla gränslinje, vars sträckning man numera
endast dunkelt erinrade sig.
Det är klart, att ett så oefterrättligt tillstånd
i längden måste ogynnsamt påverka även de
officiella relationerna mellan länderna. På
1550-talet utvidgades de traditionella
småfejderna återigen till en verklig krigisk
kraftmätning. Även under detta krig (1555—56) blev
karelska näset den förnämsta valplatsen. Flera
strider utkämpades på platser, som ligga inom
eller omedelbart framför den nuvarande
Mannerheimlinjen (Kivinebb, Valkjärvi).
Svenskarna angrepo ännu en gång Nöteborg men
utan resultat, och ryssarna svarade med en
ny stormlöpning mot Viborgs murar, som
dock även nu höllo stånd.
Krigsskådeplatsen var alltså densamma som
under medeltidens fälttåg. Metoderna för
krigföringen voro också i stort sett oförändrade.
Även nu stodo många hundra bondgårdar
i lågor, även nu drevo utblottade
flyktingsskaror längs ödemarksvägarna. De ryska
härjningstågen riktades bland annat mot bygderna
kring Ule träsk. Vi möta alltså här en tidig
förebild för den stöt mot ”Finlands veka liv”,
som under de sista veckorna spelat en så
framträdande roll i våra tidningsstrategers
spekulationer. Som en kuriositet kan antecknas, att
skidlöparförband, uppsatta av allmogen, voro
verksamma på svensk sida.
Krigets utgång blev en besvikelse för Gustav
Vasa. Ingenting av betydelse uträttades. Och
skulden var nog till en del kungens egen. Han
var vid denna tid gammal och slutregerad.
Hans handlingskraft förlamades också av de
överdrivna föreställningar, han gjorde sig om
ryssens styrka. Man försäkrade honom, ”att
100 utav vårt folk skola uträtta mera än 1000
ryssar”, men han kunde inte övervinna sin
oro utan gav nervösa och motstridiga
befallningar, som försvårade operationerna.
Det svensk-ryska krig, som med några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
