Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Brev från Danmark - Anmälda böcker - Branner, H. C., Om lidt er vi borte - Becker, Knuth, Uroligt Foraar - Kirk, Hans, De ny Tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING KEHLER
visserligen så att de många veckotidskrifterna
och magasinen ha ett stort behov av korta
berättelser, men de föredraga den mest
förljugna strunt framför ärlig konst. En av våra
tidskriftsredaktörer sade nyligen till en
författare :
— Ja, mina short stories måste jag alltid
köpa i England (en gros). De danska
författarna kan ju inte skriva sådant.
Författaren svarade:
— Det kan väl egentligen räknas de danska
författarna till heder?
Likväl är det icke så få av våra författare
som för brödets skull försöka skriva så att
de äro veckotidskrifterna till lags och under
dessa försök måhända taga skada till sin själ
och i varje fall till sin konst. H. C. Bränner
är ett undantag. Han borde omgående ha ett
statsunderstöd som uppmuntran.
Av de tio berättelserna i ”Om lidt er vi
borte” tycker jag bäst om ”Iris”,
”Kamelia-damen” och ”De blaa Undulater”. De äro
redan klassiska — i synnerhet kanske ”Iris”.
Vi ha författare som vet mycket litet om
konst. Så är icke förhållandet med den som
skrivit en sådan novell som ”Iris”. Han är
icke blott psykolog utan också artist. Han har
en begåvning, och han förstår att använda
den. Men det förpliktar honom också i hög
grad. Om han skriver något mindre bra är
han i högre grad skyldig än andra när de
skriva något helt dåligt.
Låt oss nu få det överståndet: Knuth
Becker har utgivit tredje bandet av ”Uroligt
Foraar”. Denna maskerade självbiografi
omfattar alltså tills vidare ”Det daglige Brød”
(1932), ”Verden venter”, 1—2 (1934),
”Uroligt Foraar”, 1—3 (1938—39), tillsammans ett
par tusen tättryckta sidor. Då hjältens liv
hittills endast förts fram till tjuguårsåldern kan
det komma ännu många fler delar.
Knuth Beckers verk har många beundrare
och läsare i Danmark. Och det kan man förstå.
Knuth Becker vädjar till den danska
demokratiens psyke med dess sinne för och
noggranna värdering av nykter samhällsskildring
och oromantisk livssyn. Emellertid skulle det
knappast vara riktigt att kalla Knuth Becker
en ”social” författare. För det första är hans
hjälte ingalunda någon demokratisk typ utan
på sätt och vis en mycket aristokratisk individ,
en känslig undantagsmänniska, som sticker av
från de andra, född att stöta sig på den
vulgära hopen och alltså att lida mer än de flesta.
För det andra är Knuth Becker ingen
författare. Han är en minnesvirtuos. Begränsning
är icke hans sak. Hans mål är att berätta allt,
och detta mål förföljer han med en envishet
som imponerar, när den icke irriterar.
Social författare måste man nog ändå kalla
Hans Kirk — såvida han alltså är diktare,
vilket jag för min del icke är säker på. Han
vill skriva det arbetande folkets historia i
Danmark under den senaste generationen. Han
arbetar långsamt men kommer likväl framåt.
Hans första bok, ”Fiskerne” (1928) är
alltjämt hans bästa. På den nästa, ”Daglejerne”
(1936), märkte man att Hans Kirk har skrivit
för många dåliga berättelser till
veckotidningarna — berättelser som han icke har för
avsikt att utge i bokform och som han säkert
icke önskar att bli bedömd efter som
författare. Hans bok ”De ny Tider” (1939) är
bättre än den förra men icke så bra som den
första.
Det är snarare en historisk än en poetisk
uppgift Hans Kirk här uppställt för sig. Medlen
äro delvis desamma som användas i romanen,
men den poetiska uppfattningen präglas av
stark återhållsamhet. Komedien och tragedien
är icke Hans Kirks sak. Om man nödvändigt
skall placera honom i en litterär kategori, så
är han en idyllförfattare under social mask.
Den filosofiska tendensen är
marxistisk-kom
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
