- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1940 Årg. 9 Nr 1 /
46

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. Viktor Johansson: En biblioteksman bland sina egna böcker. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. VIKTOR JOHANSSON

som skolan förstörde för mig. ”Den siste
Athenaren” och ”Vapensmeden” hade vi i
feriearbete, ”De badande barnen” och
”Snöfrid” hörde vi våra flammor deklamera på
flickskoleavslutningarna. Mannen framställdes
för oss som en kanoniserad idealgestalt, som
styrt orubblig kurs mot det godas, rättas och
ädlas ledstjärnor, såsom något alldeles
självklart, utan svårighet och utan strid. Det är
Victor Svanbergs ovanskliga förtjänst att ha
dragit ned honom på marken igen, låt vara
att han kanske tagit i väl hårt. Och det var
först hans Rydbergsforskning och
diskussionen kring den, som gav mig ett mera
personligt intresse för skalden. Jag har sedan, i stort
sett under de sista tio åren, lyckats hopbringa
en ganska förnämlig Rydbergssamling. Som
nummer ett i denna stå de sju första
upplagorna av ”Singoalla”, av vilka den andra,
det vill säga första bokupplagan (1865) finns
både med det ursprungliga omslaget och med
det realisationsomslag (”Nytt jemvägs- och
ångbåts-bibliotek. Billigaste samling af
skönlitteratur. 12”), varmed restupplagan försågs,
då den 1872 såldes av Oscar Lamm till Hugo
Pettersson. Vid det egentliga originaltrycket
måste jag dröja ett ögonblick. ”Singoalla”
trycktes, som bekant, för första gången i
göteborgskalendern ”Aurora” för 1858 (tryckt
1857); den upptar sidorna 17—152 av den
lilla kalenderns 184 sidor. Jag hade i många
år haft liggande ett ganska illa medfaret
exemplar, som jag trott vara utskuret ur den
nämnda kalendern. Början av denna saknades
men några av de på ”Singoalla” följande
bladen funnos med. När jag skulle skicka
boken till bindning, upptäckte jag
emellertid ett fragment av en ryggtitel, ”...
vägs-kupéen”, vilket ju lätt kunde tolkas som ”1
jemvägs-kupéen” eller något liknande.
Linn-ströms boklexikon upptar mycket riktigt ett
arbete med sistnämnda titel, utgivet 1864 hos
C. F. Arwidsson i Göteborg och omfattande

184 sidor, precis som ”Aurora” för 1858,
vilken också utgavs av Arwidsson. Det låg
nära till hands att dra slutsatsen, att
”Singo-allas” första upplaga — eller rättare ”Aurora”
för 1858 — realiserats som j ärnvägslektyr på
samma sätt som senare bevisligen skett med
andra upplagan. Kunde jag bara ha fått tag
i ett exemplar av ”1 jernvägs-kupéen”, så
hade ju saken ögonblickligen blivit klar, men
den fanns inte i något av våra stora offentliga
bibliotek. Jag ansåg emellertid
sammanställningen evident och skrev en tidningsartikel
om saken (Göteborgs-Posten, 27 febr. 1934).
Två år senare dök ”1 jernvägs-kupéen” upp
på en auktion i Stockholm. Med svidande
hjärta avstod jag från att konkurrera med
Kungl. Biblioteket, som köpte denna
säkerligen mycket stora sällsynthet för en
spottstyver. Boken visade sig vara identisk med
”Aurora” från och med sid. 17, det vill säga
början av ”Singoalla”. Den har tillkommit
på det sättet, att Arwidsson år 1864 — året
innan ”Singoallas” andra upplaga kom ut —
ur restupplagan av ”Aurora” för 1858 tog
bort första arket och tryckte ett nytt, som
innehåller berättelsen ”En läserska” av Pehr
Thomasson. Den sålunda hopsatta boken
försågs med titeln ”1 jernvägs-kupéen” och
insattes som nummer 33 i serien
”Riksdalers-böcker för resor”. Jag kan tillägga, att Pehr
Thomassons berättelse är ett omtryck, ett
verkligt nytryck, ur kalendern ”Aurora” för
1861.

Låt oss nu efter denna bibliografiska
utsvävning gå vidare i Rydbergssamlingen.
Mitt exemplar av ”Den siste Athenarens”
originalupplaga (1859) är inte förstklassigt
men dock oskuret; jag väntar på ett häftat
med bevarade omslag. Andra upplagan
(1866) har däremot omslag och dessutom
Viktor Rydbergs namnteckning på titelbladet
i båda delarna. De fyra första upplagorna av
”Bibelns lära om Kristus” har jag i perfekta

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 22 01:09:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1940-1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free