Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. Viktor Johansson: En biblioteksman bland sina egna böcker. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. VIKTOR JOHANSSON
vårt århundrade ända ned till Olle Hedberg,
vars allra flesta böcker jag äger, många som
gåva av författaren. Lyriken kom i efterhand.
Det berodde väl på att jag var så trollbunden
av de stora nittiotalslyrikerna, att jag
betraktade alla försök till lyrisk förnyelse som på
förhand dödsdömda. Gud vet, om jag riktigt
vaknade upp, förrän Birger Sjöberg gjorde
sin märkliga insats. Så till exempel gick en så
betydande diktsamling som Erik Lindorms
”Tal till mitt hjärta” (1912) mig alldeles
förbi, då den kom ut. Dessa lyriska luckor i
min samling och min beläsenhet är jag
alltjämt sysselsatt med att fylla och har i många
fall lyckats bra. Jag äger nu hela Erik
Lindorms produktion i originalupplagor, till och
med ett exemplar av tidningen Naggen, som
är så komplett, att det även innehåller två av
de tre introvabla numren från 1912. Naggen
är liksom den mycket sällsynta
”Vanadis”-varianten av ”Tal till mitt hjärta” och de
stora bokfilmerna, en gåva av författaren.
Naturligtvis är samlingen från dessa år starkt
präglad av personlig smak eller personliga
fördomar. Medan jag till exempel äger vackra
exemplar av originalupplagorna av de sju
böcker Dan Andersson hann ge ut, så är det
många författare, som alldeles saknas på mina
hyllor. Det finns också andra anledningar till
att nyutkomna böcker icke blivit köpta.
Priserna ha ofta, särskilt under världskrigets år,
varit sådana, att jag måst avstå och nöja mig
med att ta hem och läsa bibliotekets
exemplar. Och på sista tiden har bokfloden svällt
så, att ett strängt urval blivit nödvändigt. Att
alla böcker komma ut på en gång, till julen,
har inte heller underlättat
inköpsmöjligheterna. Jag har emellertid sökt följa med,
så gott jag kunnat, ända ned till de nyaste
litterära företeelserna. Av Harry Martinson,
som väl givit mig mest av den yngsta
generationens författare, saknar jag bara en bok.
Och Gösta Carlbergs väldiga trebandsroman
står inte oläst på hyllan. Jag är säker på att
den skulle fått en helt annan uppskattning,
om den inte varit så stor, att folk ansett sig
berättigade att bilda sig en bestämd mening
om den utan att läsa den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
