Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Adams, James Truslow, Amerikanskt epos, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Förenta staternas historia
JAMES TRUSLOW ADAMS: Amerikanskt
epos. Översättning av Nils Holmberg.
K. F: s bokförlag. 1939. 5:—.
Det har skrivits åtskilliga summariska och
populärt hållna översikter över Förenta
staternas historia under de senare åren. När man
efter att ha läst några dylika arbeten får
James Truslow Adams’ ovanstående arbete i
sin hand, inser man, att just detta i viss mån
har verkat typbildande. Adams’ verk utkom
år 1931, och åtskilliga under senare år
utgivna skildringar av Förenta staternas
historia har alldeles uppenbart tagit hans ”Epic
of America” till förebild. Å andra sidan synes
Adams stå i ett visst beroende av Charles
Beards nästan till folkbok vordna verk ”The
Rise of American Civilisation”.
Liksom Beard vill även Adams endast
teckna det historiska förloppets huvuddrag.
”Hans önskan har varit”, heter det i
författarens företal, ”att med breda penseldrag
måla en bild av det brokiga förflutna, vilket
bildar vår historia, och samtidigt söka för
sig själv och andra klargöra hur den vanliga
amerikanska medborgaren har utvecklats till
vad han i dag är, hur hans karaktär, hans
livsåskådning och åsikter har skapats”. Det
gäller här, som man torde inse, en mycket
subjektiv form av historieskrivning. Så pass
svårgripbara ting som den nutida
genom-snittsamerikanens ”karaktär” kan inte gärna
åskådliggöras med anlitande allenast av de
metoder, till vilka den vetenskapligt skolade
historikern måste begränsa sig. I sitt starkt
personliga grepp om ämnet framträder Adams
i viss mån som diktare — som en episk
motsvarighet till Walt Whitman, vilken han för
övrigt ständigt citerar hela boken igenom.
Ledtråden i Adams’ skildring är den så
kallade amerikanismens uppkomst och
utveckling. Adams fattar amerikanismen som
liktydig med ”den amerikanska drömmen”, och
denna definierar han som ”drömmen om ett
land, där livet skulle vara bättre, rikare och
fullare för varje människa och bereda var och
en möjligheter i enlighet med hans förmåga
och duglighet”. De engelska puritaner, som
på sextonhundratalet korsade Atlanten på väg
till det nya landet i väster, vägleddes av
förhoppningar av detta slag, och även
sjutton-och adertonhundratalens emigrantströmmar
tänkte sig, att det nya landet skulle förläna
de möjligheter, som deras respektive
fosterland syntes förvägra dem. När de
nordamerikanska kolonierna år 1776 bröt sig loss från
England och antog en
självständighetsförkla-ring, i vilken ”liv, frihet och strävan efter
lycka” betecknades som medborgarnas
”oför-ytterliga rättigheter”, syntes ”den amerikanska
drömmen” ha fått grundlags helgd.
Adams ställer aldrig upp den frågan, om
den amerikanska drömmen kan sägas ha till
fullo besannats. Han ser i denna dröm ett
ideal, som under århundraden har väglett det
amerikanska folket och därunder spelat en
betydande roll. Folket har emellertid fått
kämpa för sina rättigheter, och varje
generation har måst förnya kampen, ty nya hinder
har ständigt rests för drömmens
förverkligande. Förenta staternas historia blir, som
Adams berättar den, historien om folkets kamp
mot de hinder av social, ekonomisk och
politisk art, som har omöjliggjort eller försvårat
det amerikanska idealets förverkligande.
Såväl frihetskriget mot engelsmännen, som
kampen för allmän rösträtt vid
adertonhundra-talets början, inbördeskriget på sextiotalet
jämte striden mot tullarna och trusterna
inordnas under denna synvinkel. Av den
amerikanska trustkapitalismens stora banbrytare
på adertonhundratalet tecknar Adams för övrigt
en nästan genomgående dyster bild. John
Pier-pont Morgan d. ä. är den ende, som undslipper
fördömelsen.
Adams’ betraktelsesätt är endels traditionellt,
endels originellt. Washington och Lincoln blir
i hans verk liksom i nästan all amerikansk
historieskrivning de stora hjältarna, och detta
är naturligtvis berättigat. I övrigt sympatiserar
Adams särskilt med de personligheter, som
i folkets namn har bekämpat mäktiga
finansintressen. Som den förste betydande politikern
inom denna grupp nämner Adams Thomas
Jefferson, den franska revolutionens discipel,
vilken 1801—09 var Förenta staternas
president. Adams röjer stundom även en viss
för
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
