Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Folkens historia genom tiderna. VI, anmäld av Åke Thulstrup - Nicolson, Harold, Why Britain is at War, anmäld av Bo Enander - Zilliacus, Emil, Runebergsdagar, anmäld av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
mer än lian har gjort och åtminstone i korthet
antytt det nära sambandet mellan
efterkrigstidens tre stora kollektivistiska revolutioner —
den ryska, den italienska och den tyska.
En i all sin korthet ingående skildring av
dessa tre revolutioners sociala och ekonomiska
verkningar följer emellertid omedelbart efter
doktor Lorents’ bidrag. Det har författats av
professor G. Westin Silverstolpe. En bättre och
kunnigare sammanfattning av dessa liksom av
efterkrigstidens övriga ekonomiska problem
kan inte gärna tänkas. Silverstolpe besitter
i rikt mått de för uppgiften erforderliga
kvalifikationerna, främst en genom mångårigt
studium tillägnad kunskap i ämnet samt en i ett
arbete av detta slag särskilt tacknämlig
fallenhet för rättframt och pedagogiskt
framställningssätt. Åke Thulstrup
Varför England slåss
HAROLD NICOLSON: Why Britain is at
War. Penguin. London 1939. 6 d.
Harold Nicolsons senaste arbete är ett bidrag
till brittisk krigspropaganda, men det är
propaganda av det mest sympatiska och
spirituella slag. Boken börjar som en spännande
detektivroman och spänningen hålles också vid
makt till den sista sidan. Men så har ju också
de senaste årens europeiska politik erbjudit ett
utomordentligt tacksamt stoff för en ”thriller”.
Först och främst är dock denna
propagandaskrift ett mycket djuptänkt och mycket
allvarligt arbete, präglat av Harold Nicolsons
grundliga politiska och historiska kunskaper och av
hans befriande frihet från fördomar och
trångsynthet.
Nicolsons bok är komponerad kring de tre
avgörande skedena i den nationalsocialistiska
utrikespolitiken: erövringen av Österrike,
erövringen av Tjeckoslovakien och anfallskriget
mot Polen. Till den tjeckiska krisens förhistoria
lämnar Nicolson några värdefulla personliga
upplysningar. På försommaren 1938 mottog
han nämligen i sitt hem ingen mindre än den
sudettyske ledaren Konrad Henlein, vilken
försökte inbilla engelsmännen, att han endast
arbetade för de ”förtryckta” sudettyskarnas
autonomi inom den tjeckoslovakiska
republikens ram. Herr Henlein lyckades emellertid
inte övertyga Harold Nicolson. Även i ett annat
skede av den tjeckiska krisen ger Nicolsons
arbete värdefulla kompletterande upplysningar,
nämligen rörande sir Horace Wilsons
dramatiska samtal med den tyske rikskanslern den
27 september 1938.
Harold Nicolson tillhörde oppositionen mot
den chamberlainska undfallenhetspolitiken och
den dom han fäller över den man som alltjämt
står som Storbritanniens premiärminister är
trots sin koncilianta form rent förkrossande.
Bland annat understrykes premiärministerns
otroliga godtrogenhet och hans absoluta ovilja
att lyssna till experterna i Foreign Office. Men
Nicolson undviker öppen polemik med
Cham-berlain. ”Den brittiska regeringen var”, skriver
han, ”fullkomligt förblindad av sitt rasande
hat mot kriget. Men även om den tidigare hade
förstått, att Hitlers ärelystnad var obegränsad
och att han aldrig skulle vara nöjd med mindre
framgångar, kunde den inte gå till en
preventiv aktion utan stöd av folkmeningen i
England. Och ett sådant stöd var inte möjligt,
förrän Hitler gjorde det stora felgreppet att
spränga Münchenöverenskommelsen och
därmed förödmjuka Storbritannien genom dess
premiärminister.”
Detta var, menar Nicolson, den stora
vändpunkten i brittisk politik: ”Under loppet av
en enda natt vaknade det engelska folkets
självbevarelseinstinkt.” Det finns mycket som
tyder på att han har rätt. Harold Nicolsons
senaste arbete — rent litterärt det bästa han
skrivit — är en utomordentlig vägledning för
den som vill sätta sig in i den engelska
uppfattningen av det andra världskrigets orsaker
och som vill förstå, varför England trots sin
konsekventa fredspolitik efter det första
världskriget nu åter befinner sig i en strid på liv
och död. Bo Enander
Kortare anmälningar
EMIL ZILLIACUS: Runebergsdagar. Gebers.
1940. 1:—.
”Runebergsdagar” är en högtidsdikt och bär
helt naturligt det solenna tillfällets karaktär.
Den består av en svit på fyra dikter, som alla
söka återge stämningen under betydelsefulla
brytningsår i Finlands nyare historia och som
alla anknyta till det historiska namn som för
närvarande kan utöva den starkaste
suggestio
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>