Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurt Almqvist: Fyra dikter - Som en hålig stam - Korsets springbrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRA DIKTER
SOM EN HÅLIG STAM
Och jag hörde orden:
Du skall lägga dig att gråta vid Min stig
med ditt ansikte mot jorden
och med dina händer bredda långt från dig.
Och när du slutat snyfta
så med ansiktet mot jorden,
skall du inte lyfta
upp det mer. Då är du vorden
tom och urbränd som en hålig stam.
Då komma, sakta sökande varandra,
de att vandra
ända fram
till dina fötter,
blommorna invid Min stig.
Mina skönsta rosor skola sänka sina rötter
in i dig.
KORSETS SPRINGBRUNN
Det är den korsväg, där dagen och natten mötas,
där dagen och natten dö i sitt famntag.
Två strömmar av guld äro dagens armar,
två strömmar av purpur nattens —
glädjens och lidandets kors.
Och där de flyta samman,
reser sig den bländvita Springbrunn
de saliga fröjdas åt.
O att vår alltför stora sorg
och vår alltför stora glädje
måtte ständigt rinna de vägarna!
Fulla av förtröstan kunna vi
lämna dem från oss,
ty vi veta, att
där, i mitten,
reser sig frigjord Korsets Springbrunn.
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
