Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker - Anmälda böcker - Maass, Joachim, Ein Testament - Jappes, Hajo, Jugend deutschen Geistes - Günther, Heinrich, Das deutsche Mittelalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TYSKA BÖCKER
nar sig för oss. Där är ett vimmel av
människor, och varje enskild individ står
oförglömligt tecknad, inte som typ utan som människa.
Då det gäller att ge dessa människor profil är
Maass en mästare, och lika mästerligt
behandlar han sina motiv i deras konstrika förgrening
och sammanflätning, likaväl som i deras
överlägsna, planmässiga sammanfattning. Den
namnlösa skräcken för själens förvandlingar
genom den obekanta makt, som vi nämna livet,
finns i denna roman, men där finns också den
lidelsefulla, hymniskt stigande, nästan religiösa
bekännelsen till andens mysterium, utan vilken
vi vore ett värnlöst byte för djävulen och utan
vilken världen och existensen skulle glida ned
i det mörkt gudlösa, i det fördärvbringande
meningslösa. En lastbar fader mördas, hans
hustru och hans tre söner misstänkas för att ha
begått dådet, tills slutligen den skyldige
upptäckes — denna fabel kan i rent yttre avseende
på sina ställen erinra om Dostoj evskij, men i
inre avseende är romanen något helt annat.
Man skulle kunna säga, att den på ett skakande
sätt förenar de båda motpolerna i den
europeiska litteraturen, Dostojevskij och Goethe,
till en fruktbar syntes: människolivets demoni
föres symfoniskt fram till själens harmoni.
Hur segerrikt är inte romanen genomförd i all
sin bländande språkbehärskning och sin
rikedom på gestalter! Där finns ingenting av det
enbart mekaniskt nedskrivna. Hur visar oss
inte detta ”testamente” en nutida människas
ärr! Men Joachim Maass överlämnar henne
inte åt hennes nöd, han pekar på den tröst, det
ljus och den mening som finns i all förvirring.
De tre ynglingagestalterna i Joachim Maass’
roman höra till det mest fängslande och mogna
i tysk epik. I hur hög grad de fortsätta den
tyska andliga linjen står klart för oss av ett
sådant verk som Hajo Jappes ”Jugend
deut-schen Geistes” (Walter de Gruyter u. Co.,
Berlin). Boken visar oss bilden av den tyske
ynglingen, i synnerhet sådan Goethe, Schiller,
Jean Paul och Hölderlin framställt honom,
men samtidigt vill dess författare, Haj o Jappe,
som utgått från Stefan Georges och Friedrich
Gundolfs krets, väcka ungdomen själv, i
medvetandet om ”att kampen ännu står mellan
ädelt och gement, mellan tro och otro, mellan
människoansikte och fras”. Men i denna kamp
är den ungdom, som åter vill vidkännas anden,
den bästa bundsförvanten. Att förknippa
ungdom med ande genom att frambesvärja
diktskapelser är denna boks höga och ansvarsfulla
uppgift. Den övertygar lika mycket genom sitt
lidelsefulla allvar som genom den djupa men
tyglade kunskap varom den bär vittne. Av de
ynglingagestalter, som skildrats av de tyska
diktarna, framträder som i mosaik bilden av
det tyska folkets egen ynglingagestalt. Att de
tyska diktarnas älsklingsgestalter alltid äro
ynglingar är ingen tillfällighet utan öde: det
tyska folket är och förblir Europas evige
yngling.
En bekräftelse på detta få vi av verket ”Das
deutsche Mittelalter” av Heinrich Günther
(Herder u. Co., Freiburg im Breisgau). Om
den första delen (som på sin tid anmäldes här)
visat hur kejsardömet från Tyskland djupt
ingrep i västerlandets öden, så ställer oss den
andra delen, som behandlar den senare
medeltiden, för ögonen detta kejsardömes
motspelare, som med tiden blev allt mäktigare:
folket. Så lyder därför också med rätta
underrubriken till denna del. Vad hade då folket för
syften? Att reformera riket med dess
egoistiskt härskande furstar och att reformera ”die
Herrenkirche”. De fjortonde och femtonde
århundradena kämpade för mer än ett enbart
politiskt mål, de kämpade för religiös och
andlig förnyelse. Günther skildrar i den med
utmärkta illustrationer prydda boken det
dramatiska motsättningsfulla maktspelet med
gripande realitet och med den klaraste belysning
av bakgrunden.
Dessa århundradens faustiska spanande och
4. — B. L. M. 1940. IV.
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
