Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig Nordström: Ur en loggbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR EN LOGGBOK
Från Sandhamn, Lungön, norr om Härnösand.
de ha rotat i de mellan-svenska slotts- och
salongs- och krogpoeternas rimmerier, de ha
pillat i Dalins hov-kabaler, i Kellgrens spring
efter Stockholms dåtida hembiträden men det
egna folkets, den egna hembygdens
sägenskatter, dem ha de föraktat. Jag tänker på,
hur ensam en man som Johan Nordlander
fick arbeta, vilka skatter av upplysning om
Norrlands och det äldre Sveriges historia,
denne fattige, lame, av ingen understödde
forskare grävt fram ur arkivens gömmor. Han
fick sina små uppsatser tryckta i de mest
olikartade, ofta obskyra publikationer, och när vi,
några stycken, med professor H. Geijer och
lektor Wilhelm Carlgren som drivande
krafter, skulle samla pengar till och subskribenter
på en samlad, enhetlig upplaga av hans
”Samlingar”, ja, då fanns det varken pengar eller
subskribenter att driva upp, i alla händelser
inte i den omfattning, som verket krävde.
Ibland är jag så ur-Iess på detta slöa folk,
att jag retar mig över alla de år jag offrat på
att söka väcka det — med skämt, med allvar,
med gyckel, med utskällning. Det är som att
killa en gråsten.
Nej, det är, som jag alltid sagt, till deras
utomordentliga ilska: skicka upp 50,000
skåningar, 50,000 smålänningar och 50,000
västgötar att ta hand om Norrland, så blir det
äntligen nånting gjort, men förbaska mig, inte
förr heller! För det, som verkligen blivit gjort
i Norrland, det har i regel blivit gjort av
inflyttade. Men få norrlänningarna ledning, så
kunna även de en dag bli nånting —
kanhända! !
Emellertid! Jag drar mig till minnes en
annan liten episod från den berömda
Wäija-festen. Där var bland andra också kyrkoherden
fil. doktor Erik Modin i Multrå, en forskare
i Johan Nordlanders stil och författare till
klassiska verk om Tåsjö-bygden i nordligaste
Ångermanland samt om Härjedalen.
Vi hade ett längre samtal just om ”Stora
Vreden” och Olle Högberg. Det finns i
”Vreden” speciellt en sak, som jag undrat mycket
över, dess kanske mest intrikata problem:
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
