Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London - Anmälda böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
ROGER FRY
de intellektuella i Bloomsbury. Roger Fry
hade en fascinerande och vinnande
personlighet och som konversatör en oemotståndlig
charm och kvickhet. Under min Cambridgetid
satt jag ofta vid hans fötter som en ödmjuk
och ivrig lyssnare och hörde honom diskutera
med Lowes Dickinson, Maynard Keynes och
mr och mrs Woolf. Roger Frys rörliga
intelligens och fina sensibilitet kommo kanske mera
till sin rätt i hans konversation än i hans
konstkritik, och jag är övertygad om att om
någon skall kunna förmedla det djupa intryck
han gjorde på sina vänner skall det vara mrs
Woolf. Elizabeth Bowen höll just på att
avsluta sin bok när jag hörde ifrån henne för
några veckor sedan. Om ett hus — och i
synnerhet ett hus som under många
generationer bebotts av samma familj — kan sägas
ha sin egen personlighet och karaktär och sitt
eget liv, och det kan det säkert, då måste
miss Bowens nya bok betecknas som en
bio
grafi över hennes irländska hem i grevskapet
Cork. Detta hus — Bowen’s Court — har
redan på ett fantasifullt sätt skildrats i ”The
Last September”, en roman som innehåller
något av det allra finaste miss Bowen skrivit
och där irländskt liv och irländsk historia
utlägges och det irländska landskapet beskrives
med en charm som stärkt ens aptit på hennes
nya bok. På tal om Irland erinrar jag mig
den vänlige och snälle irländaren Desmond
MacCarthy, som har uträttat så mycket bakom
de litterära kulisserna — mycket mer än som
är allmänt bekant eller som han hållits räkning
för — för att uppmuntra och råda unga engelska
författare under de tjugu år som ligga mellan
förra kriget och detta. En samling av hans
teaterrecensioner kommer snart att utgivas,
som jag rekommenderar till läsning. Ingen
teaterkritiker i England har gjort mer än
MacCarthy för att uppmuntra det allvarliga
dramat, i synnerhet Ibsen, Strindberg, Shaw,
Tjekov och Synge.
Den romanläsande allmänheten har mycket
att se fram emot, ty det finns knappast någon
erkänd romanförfattare som inte har en ny
bok färdig. Jag kan bara nämna ett urval.
Rose Macaulay, denna kvicka och lärda dam,
som alltför länge lämnat sina läsare i sticket,
kommer med en ny roman som heter ”And
No Man’s Wit”; Compton Mackenzie har,
förutom en volym minnen, ”Aegean
Memo-ries”, skrivit färdigt tredje delen av sin långa
självbiografiska roman; Leo H. Myers, som
inte har skrivit mycket efter ”The Root and
the Flower”, ger ut ”The Pool of Vishnu”;
och förläggarna utlova dessutom romaner av
flera favoritförfattare såsom Sackville West
(som sålt manuskriptet till ”The Edwardians”
till förmån för Röda korset), Anthony
Bertram, Michael Sadleir, A. G. Street, L. A. G.
Strong, F. L. Green, A. G. Macdonell (vars
nya bok är en livfull thriller) samt
natur
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
