Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. O. Barck: Brev från Finland - Anmälda böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. 0. BARCK
BREV FRÅN FINLAND
Helsingfors i maj 1940.
Vän och broder!
Du kanske tycker att jag visar en
uppseendeväckande brist på sinne för proportioner,
då jag sätter mig ned och skriver ett brev
om böcker — det är nämligen vad jag ämnar
göra. Vi har haft så mycket annat att tänka
på det senaste halvåret och jag vet att Du
just nu är mera ansatt av en hotfull framtid
än jag. Ingenting vet vi om denna framtid,
vi vet bara att de overkliga skräckbilderna
jagar förbi oss i ett ständigt stegrat tempo.
Vad vi säger i dag kan vara meningslöst i
morgon, våra tankar kan bli föråldrade på
kortare tid än det tar för ett brev att nå fram
mellan vänner på båda sidor om ett litet
innanhav.. Vi hinner inte längre följa med
varandras perspektivförskjutningar och så får
vi en förlamande känsla av att gå förbi
varandra, att gå förbi det som är vår
gemensamma värld och våra gemensamma
uppgifter. Men hjälper det oss att sitta och se in i
mörkret och bara vänta? Jag tror det inte
eller försöker åtminstone övertala mig själv
att inte tro det. Därför skriver jag trots allt,
men när Du läser detta så har världen kanske
redan förändrat utseende så grundligt, att Du
får känslan att jag uppehåller Dig med
gränslöst ovidkommande ting.
Nu kan Du visserligen — om Du har den
läggningen — invända att jag inte är tvungen
att tala om mörkret och skräckbilderna, om
allt det där, som vi vet att en dag bara
skall bokföras i en snygg och trevlig liten
lärobok i historia. Men uppriktigt sagt är
det svårt för mig att på rak arm börja
prata litteratur och försöka se ut som om jag
sovit Törnrosas sömn de senaste tiderna. Vi
har alltid vetat att det inte bara var för
böckernas egen skull, som vi kom att ge dem ett så
stort rum i vår tillvaro, utan att de på ett
avgörande och intimt sätt sammanhängde med
den levande människan, med allt det som nu
slits sönder och blöder inför våra ögon. Visst
vet jag att man får lov att glömma
sammanhangen ibland — inte bara då det gäller
böcker. Det är bara det, att det på något sätt
är svårare och mera deprimerande att göra
det nu än någonsin förut.
Det kom ut böcker i Finland hösten 1939.
Varför skulle det inte ha gjort det förresten
— i synnerhet då man var inställd på att
låtsas som om livet fortsatte även när den mörka
uvertyren tonade emot en. Men någon
vanlig julmarknad blev det inte och i
tidningarnas spalter fanns det föga rum för
presentation av nyutkommen litteratur. Det var inte
många som hade tid att läsa heller. Först när
snösmältningen började och solen kröp fram
försökte man sig på att skära upp volymer
som fått vila orörda några månader.
Skriv
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
