Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norbert Guterman: Brev från New York - Anmälda böcker - Buck, Pearl, Other Gods - Richter, Conrad, The Trees
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORBERT GUTERMAN
ligger under hennes tidigare uppnådda nivå,
ehuru den är fullt läsbar. Författaren till den
berömda trilogi över kinesiskt liv för vilken
hon erhöll Nobelpriset har denna gång valt
som ämne den puerila benägenhet som är så
typisk för Amerika att ägna framstående
medborgare en obehärskad beundran, något som,
tack vare moderna reklammetoder, snart
förvandlar Hjälten Nummer Ett till Offret
Nummer Ett. De händelser vilka för ett par år
sedan ledde till Charles Lindberghs frivilliga
landsflykt från vårt land äro ett gott exempel
på denna ovana; och den naive och
charmerande unge mekanikern som i ”Other Gods”
besegrar en av Himalayas högsta toppar, blir
en hel nations idol, gifter sig med den
intelligenta dottern till en rik bankir och senare ser
sitt privatliv hänsynslöst utlämnas åt
offentligheten är tydligt nog gjord med Lindbergh som
modell. Pearl Buck förefaller inte vara vidare
lyckad som satiriker, även om hon här och där
säger något träffande. Lyckligtvis upptages
större delen av romanen av en mycket fin
studie av äktenskapet mellan en tråkig hjälte
och en kultiverad kvinna.
Samtidigt med ”Native Son” valde
Book-of-the-Month Club Conrad Richters senaste
roman, ”The Trees”, som handlar om en
episod under den amerikanska utvandringen mot
väster vid slutet av 1700-talet. Worth Luckett
och hans familj, som lämna sitt bekväma
hem i Pennsylvania för att slå sig ned i vad
som numera är de blomstrande staterna Ohio,
Illinois och Indiana, men som på den tiden
var en urskog, där ”träden stodo omkring en
som en stor hjord av mörka djur”, äro inte
på något vis romantiska figurer, och det finns
intet konventionellt heroiskt i deras äventyr.
De äro mänskliga varelser som sträva efter
sin längtans mål, vilket i deras fall betyder
att de inrikta sin energi på att besegra
natu
ren. Pioniärromaner äro ingen sällsynthet i
Amerika; men ”The Trees” höjer sig över de
flesta tack vare sin prosastils poetiska
livfullhet och den övertygande psykologien. Den
virila optimism och livsglädje som utstrålar
från dess sidor äro egenskaper som i våra
dagar äro desto värdefullare som de förefalla
att hålla på att försvinna från den goda
litteraturen.
Man skulle ha kunnat vänta att Amerikas
författare skulle dra fördel av Amerikas
trygga avstånd från Europa och av dess
neutralitet för att säga något betydelsefullt om
den nuvarande konflikten eller åtminstone
placera in den i ett större historiskt
perspektiv. Förhållandet är det motsatta. Om man
ser tillbaka på de icke skönlitterära böcker
som utkommit på senare månader finner man
knappast några av intresse som behandla
kriget och de problem som uppstått genom
kriget. De radikalas besvikelse på Ryssland
började inte med nyheten om pakten mellan
Hitler och Stalin utan nådde då endast sin
höjdpunkt. Pakten har dock utan tvivel bidragit
till den framgång sådana böcker som
Krivit-skys ”In Stalin’s Secret Service” haft. Denna
bok, som skrevs före kriget av en flykting
som varit verksam inom GPU, framlägger en
förklaring, lika trolig som många andra, till
de gåtfulla rensningsprocesser som skakade
Ryssland mellan 1936 och 1939. Själva kriget
återspeglas för ögonblicket huvudsakligen i
en serie ”dokumentariska” böcker, av vilka
många skrivits av före detta europeiska
korrespondenter, som helt enkelt arrangerat sina
tidigare artiklar i form av bokkapitel. Det
finns också några kompilerande arbeten,
avsedda att användas av länstolsstrateger men
som dock snarare torde avskräcka dem genom
sin fullständighet. Det bästa av dessa arbeten
är utan tvivel ”Handbook of the War” av
John C. de Wilde, David H. Popper och
Eunice Clark — en cocktail av fakta som
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
