Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norbert Guterman: Brev från New York - Anmälda böcker - Caldwell, Erskine, Trouble in July - Buck, Pearl, Other Gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN NEW YORK
av själva handlingen; sedan förklaras den i
försvarsadvokatens lysande tal; och för tredje
gången möter man den, mycket mindre
övertygande, i Biggers reflexioner medan han i
fängelset väntar på döden. Denna förvandling
av en halvgalen brottsling till en man som
klart kan läsa i sin egen själ försvagar
emellertid inte romanens verkan. Mordet,
mördarens flykt över taken, den blodtörstiga massan
som omger rättssalen, det sista samtalet med
advokaten — alla dessa scener äro skildrade
med våldsam kraft.
I Erskine Caldwells senaste roman,
”Trouble in July”, möta vi en typisk ”good
nigger” — en vänlig, oskyldig, pratsam och
sjungande varelse, som älskar kaniner och
blommor och sin mor. Denne ”snälle neger”
råkar en dag ut för olyckan att bli antastad
av en lastbar nymfoman av ”arisk”
härstamning. Resultatet blir att den oskyldige lynchas.
Liksom ” Native Son” är denna roman en
historia om fruktan och våld. Karaktärerna
— de flesta tillhöra det vita proletariatet —
behärskas av sin egen grymhet, okunnighet
och oemotståndliga lust att på en syndabock
få hämnas sin egen underlägsna sociala
position. Mitt på scenen står sheriffen McCurtain,
en viljesvag man som skjutsas hit och dit av
sin politiske boss, hans politiske motståndare
Narcissa Calhoun, som vill skeppa alla
amerikanska negrer ”tillbaka till Afrika”, och hans
energiska hustru, som råder honom att fara
på en fisketur tills lynchningen ”blåst förbi”.
Även romanens övriga figurer äro
representanter för det underliga halvt djuriska släkte
som skildrats så väl i Caldwells tidigare
arbeten. Där finns domaren Allen, som vet att hans
politiska ställning kommer att undergrävas,
vare sig Sonny blir lynchad eller inte, och
som därför vill ”hålla den här lynchningen
fri från politik”; där finns Katy, som inte
ERSKINE CALDWELL
erkänner att hennes anklagelse om våldtäkt
var ett påfund förrän hon ser negerpojken
dingla i ett träd; där finns Katys far, som
huvudsakligen önskar pojkens död därför att
han annars är rädd att grannarna skola
förakta honom. Caldwells stil, som blandar
humor och tragedi, passar särskilt väl vid
skildringen av Glenn, bomullsodlaren som
vägrar att hjälpa Sonny därför att han inte
vill bli kallad ”niggervän” och som, trots sin
stora medkänsla för den oskyldige pojken,
överlämnar honom till den lynchande massan.
Som en skildring av Södern är ”Trouble in
July” lika bra som varje annan
Caldwell-roman, men den är inte bättre och ger
ingenting nytt. De som hade väntat att Caldwell
skulle ha utvecklats och gjort framsteg under
sin långa tystnad ha med rätta blivit besvikna.
Även Pearl Bucks senaste roman, som
utkom i februari under titeln ”Other Gods”,
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
