Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmälda böcker
- Söderhjelm, Alma, Finlands ära, skyldighet och vilja; Selander, Sten, Finsk front; Gummerus, E. R. och Söderberg, Sten, Finland; Finland, landet som kämpade; Nycop, Carl-Adam, Finlands slutkamp, anmälda av Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
kapitlet ”En bataljonsstab”. Slutorden har i
sanning inte förlorat något av sin aktualitet:
”Här vid Sallafronten förstod jag för första
gången, varför skalderna i alla tider främst
besjungit två ting: krig och kärlek. Även
Finlands krig är grymt och hårt och fyllt av fasor.
Men det har intet av den förnedring, som eljest
är det nutida krigets märke: det är alltigenom
rent. När ett folk fått bli en blank klinga i en
ärkeängels hand — hur skulle det folket kunna
frukta döden? Hur skulle man kunna frukta
något mer, sedan man känt hur lätt det måste
vara att dö?”
Sten Selanders skildringar bygger
uteslutande på intryck från Sallasektorn, den del av
fronten som av olika skäl blev lättillgängligast
för de utländska tidningsmännen. Detta gör att
hans utomordentligt höga uppskattning av den
finska krigsledningen just på detta
frontavsnitt måhända blivit en smula ensidig. Om den
höga betygssättningen är berättigad eller inte,
får framtidens krigshistoriker avgöra. För oss
svenskar har ju emellertid Sallafronten sin
särskilda betydelse, då den under krigets senare
skede med framgång hölls av den svenska
frivilligkåren. Selanders Finlandsreportage
förtjänar i hög grad att läsas om, inte minst av
dem, som ännu inte fattat vad det nu pågående
världskriget innerst inne gäller.
*
E. R. Gummerus och Sten Söderberg har
anlagt väsentligen annorlunda synpunkter på
sin uppgift än Alma Söderhjelm. Även här
finns det historiska perspektivet, som för
övrigt inte begränsas till den ”ryska parentesen”,
men läsaren får också en fyllig och
lättillgänglig bild av den sociala, ekonomiska och
kulturella utvecklingen. Särskilt tacksam är man
för den klara och koncisa redogörelsen för den
inrikespolitiska utvecklingen efter 1918.
Gummerus och Söderbergs arbete slutar med det
ryska överfallet den 30 november förra året.
Den historiska översikten är mycket
skickligt upplagd. Anmälaren skulle dock vilja
reservera sig mot ett så kategoriskt påstående
som att ordet ”birkarlar” liksom Birka
härstammar från det frisiska ”birek”. Detta är väl
alltjämt en mycket omstridd punkt i
svenskfinländsk medeltidshistoria. Överhuvudtaget
skulle det ha varit önskvärt om författarna, då
de behandlat Finlands äldsta historia i någon
mån kunnat diskutera finländska
medeltids-forskares, exempelvis Jalmari Jaakolas,
uppfattning av de finska stammarnas vandringar
och tidpunkten för deras inflyttning i landet.
Men i ett arbete av detta slag hör dylikt
givetvis inte till det väsentliga. Med skärpa och
på goda grunder framhålles det outplånliga
nordiska draget i den finländska staten. Det
värdefullaste i detta arbete är emellertid
uppläggningen av den sociala och inrikespolitiska
utvecklingen fram till krigsutbrottet i
november. Språkstriden, som här hemma ofta tillagts
orimligt stora proportioner, skildras med oväld
och sinne för dess rätta innebörd. Detsamma
gäller också på det hela taget framställningen
av frihetskriget 1918. På frågan varför
Finlands folk visar sig mäktigt att med förenade
krafter gå till det gigantiska
återuppbyggnadsarbetet efter Moskvafreden, lämnar Gummerus
och Söderbergs arbete ett lika klokt som
övertygande svar.
«•
”Finland, landet som kämpade” är den första
större skildringen i ord och bild av det finska
kriget 1939—40. Det väsentliga är här
illustrationsmaterialet, vilket tryggt kan sägas vara
det yppersta som hittills sammanställts från
kriget. Även texten bjuder på många
intressanta bidrag, kanske främst professor Hugo E.
Pippings lika kortfattade som sakliga
redogörelse för Finlands näringsliv. Arbetet är i
och för sig värt den största spridning och detta
så mycket mer som det säljes till förmån för
de stupades familjer i Finland.
*
Om kriget i Finland gjordes mycket
reportage, ofta skickligt, men minst lika ofta
ovederhäftigt. Den lilla volym i vilken Carl-Adam
Nycop sammanställt reportage från dagarna
kring den 13 mars är både skickligt och
vederhäftigt gjord. Den är skriven av en journalist
som har verklig ambition att inte endast återge
vad han sett och hört utan också att förstå,
vad han sett och hört. Nycops arbete får
härigenom ett mer bestående värde än de flesta
andra skildringar av liknande slag, ett värde
som ökas av de träffsäkra porträtt han ger av
några av de under kriget ledande generalerna.
Bo Enander
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Sep 22 15:56:30 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1940-6/0088.html
