Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: Ur ”Väktarsånger”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR ”VÄ KTA R S Å N G E R”
Jag ser igenom alla
hans harnesks plåtar
och hör hans hjärta hacka
i ensamheten.
Jag ser den sluge skratta
åt givna löften
och klarögd heder bländas
med ord och eko.
Men ord ha spjut att fatta
och svärd vid höften,
och vapnen skola vändas
mot dem som sveko.
Jag hör triumf predika
för ödelagda
och undertryckta länder
en hård försoning.
Och jag ser fruktan vika
från de försagda
och glädes, när jag vänder
upp till min boning.
IL
Jag hörde honom stöna
tungt under gisselslagen.
Jag såg de en gång sköna,
förvridna anletsdragen.
Fram kröp han, bruten, ovig,
med blicken sammanbrunnen,
med pannan våt och tovig
och fradga omkring munnen.
Blodpölar lågo djupa
längs stegen, där han stannat,
och jag såg honom stupa
till marken vid vartannat.
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
