Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Collins, Norman, ”Mig skall intet fattas”, anmäld av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
annat bibelcitat, till vilket berättelsen om John
Marco utgör en levande illustration. Det lyder
ungefär på följande sätt: ”Vad hjälper det
dig, om du vinner hela världen men förlorar
din själ?” Författaren nöjer sig för övrigt inte
med att låta detta bibelord gå i uppfyllelse på
John Marco, han berövar honom till slut också
allt vad han har vunnit i denna världen. Med
en konsekvens, som är nästan grym i sin
benhårda stränghet, fullbordas ett öde, som börjar
den dag då John Marco faller för ögonblickets
frestelse.
Han är en ung man av skötsammaste slag,
uppfostrad i amositernas lära. Om vardagarna
står han bakom en disk i Morgans
modemagasin, om söndagarna leder han en klass i
söndagsskolan. Han har en liten sparpenning, som
långsamt växer på hans magra lön, och när
den har blivit tillräckligt stor tänker han gifta
sig med den ljusa, blida Mary Kent, som är
hans kamrat i söndagsskolan. Livet ligger
tämligen utstakat för honom. Han har sitt mål,
och han känner sig äga styrka nog för att
nå det.
Ödet för honom till den gamle herr Tracketts
dödsbädd. Denne anförtror honom en summa
pengar, som skall överlämnas till amositernas
kyrka, men under de få ögonblick som John
Marco är ensam med den avlidne donatorn,
ser han sig plötsligt i stånd att förverkliga sina
förhoppningar snabbare än han tänkt. Han
kan inte motstå frestelsen utan tillägnar sig en
del av kapitalet. Brottet har fått honom i sin
makt. Steg för steg drivs han vidare på en
väg, som för honom bort från Mary men
närmare den framgång han drömt om.
En kvinnlig släkting till herr Trackett har
uppdagat John Marcos brott. Hon är nära att
stanna på överblivna kartan, en mörk, litet
säregen kvinna, vars själsliv författaren har
underlåtit att ge oss nyckeln till. Hon har
förälskat sig i den stilige unge mannen med de
energiska dragen, och hon har förstått honom
bättre än han förstår sig själv. Hesther Croome
ställer honom inför valet att gifta sig med
henne eller bli avslöjad som tjuv inför hela
världen, inför den församling, där han är på
god väg att bli en stöttepinne, och inför Mary
Kent. Han vet, att Mary skall vänta på honom,
tills han har avtjänat sitt straff, men han vågar
inte ta på sig skammen, och Hesthers anbud
innefattar också tillgång till herr Tracketts
för
mögenhet på villkor att han skänkgf henne etf
barn.
John Marco faller än en gång för frestelsen.
Han flyttar in i herr Tracketts dystra hus, han
blir kyrkvärd i amositernas församling, han
övertar Morgans firma efter principalens död.
Framgången följer honom, rikedomen hopar
sig kring honom men inte lyckan. Hustrun och
sonen förbli främlingar för honom, Mary gifter
sig med en beskedlig ung färghandlare, och
själv lever han bara för sin firma lik en
maskin, som gör affärer. Hård till sin natur
blir han ännu okänsligare under trycket av de
förhållanden vari han lever.
Men ingenting fattas honom. Han kan omge
sig med lyx, kvinnor och vänner, som dricka
hans vin. Och ändå är han obotligt ensam.
Ingenting fattas honom utom det enda
väsentliga, och han vet inte vad det är. Han söker
upp Mary, som har blivit änka, men hon har
ingenting att ge honom, och han inser, att den
sagan för länge sedan är förbi. Utsvävningar
och hårt arbete slita på hans hälsa och humör,
och han hänger sig åt spritmissbruk. Han har
för länge sedan upphört att besöka amositernas
kyrka. Det enda som numera intresserar honom
är firman, som vuxit till storstadsmått, och
där han utövar en diktators makt över
darrande underlydande.
Så gör han det oundvikliga misstaget. John
Marcos varuhus skakar i sina grundvalar, och
hans egna tjänare vrida sig loss ur det
slappnande greppet och visa honom på dörren. Den
som en gång ägde hela världen, är hemlös och
utfattig, gammal och sjuk. I klara stunder gör
han upp sitt livs konto. ”Min synd var inte,
att jag tog pengarna”, säger han till sig själv.
”Den korsfäste rövaren fick förlåtelse. Min
synd var att jag svek Mary.” Om han hade
tagit på sig sitt brott, skulle han ha fått
fortsätta att leva. Det liv som nu blev hans, var
inget verkligt liv, bara ett långvarigt straff för
sveket mot det som var hans hjärtas innersta
önskan.
Norman Collins’ roman har en mindre
vanlig resning, och den är uppbyggd med
osvikligt säker hand. Scen fogas till scen med kuslig
följdriktighet, och man fascineras med eller
mot sin vilj a av det öde, som författaren rullar
upp. John Marco är på sitt sätt en helgjuten
gestalt. Däremot är det något sjukt och
förvridet med många omkring honom. Det gäller
732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
