Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker från Amerika. II - Anmälda böcker - Fisher, Vardis, Children of God
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
digheterna; han hade även stort besvär med
alla falska profeter och den epidemi av
uppenbarelser som höll på att göra honom rangen
stridig. Han förflyttade sitt samfund först till
Ohio, sedan till Missouri, där de uppförde en
blomstrande stad i ett träsk. Överallt blev de
förföljda, misshandlade och slutligen
bortdrivna av upphetsade pöbelflockar, som stöddes
av myndigheter och militär. Joseph Smith blev
en natt överfallen, slagen medvetslös och
indränkt med tjära; flera av hans närmaste män
blev bundna vid träd och hudflängda till döds.
Men han tog allt med ett världsfrånvänt
jämnmod, som mot bakgrunden av anhängarnas
lidanden ofta kom att te sig som förfärande
trosfanatism; han betraktade förföljelsen som
Guds straff för deras synder och vägrade att
organisera något motstånd.
Helst glömde han de praktiska problemen,
fördjupade sig i studier och meditationer och
mottog nya uppenbarelser. Trött på rivjärnet
Emma, som länge inte ens födde honom några
barn, började han drömma om andra kvinnor,
och snart fick han sin uppenbarelse om det
himmelska äktenskapet, vars jordiska
konsekvens var månggiftet. Han praktiserade det
först själv i hemlighet innan han delgav sina
bestörta och förfärade apostlar denna nya
befallning från Gud. Han inspirerades väl
därvid av sin sensuella natur och stödde sig på
de bibliska patriarkernas månggifte. Gud själv
var förebilden i sin egenskap av människornas
fader, resonerade han; de rättfärdiga döda
genomlevde i evigheten nya liv med samma
hustrur som på jorden och deras tillväxt i
härlighet berodde av faderskapets
mångfaldighet, vilket slutligen kunde göra även dem till
gudar. Denna djärva lära hade en viss
praktisk täckning i det förhållandet att
mormon-anhängarna till övervägande del bestod av
kvinnor, som behövde män och måste
omhändertas. Till en början skulle emellertid
endast ledarna ägna sig åt månggifte och saken
hållas strängt hemlig, men vissa rykten spriddes
inom kort och förföljelserna blev allt
våldsammare. Joseph Smith tillbringade ett halvår i
fängelsehålor i väntan på dödsdom, men rymde
och började sätta upp en väpnad legion,
äntligen besluten att bjuda motstånd. Men
myndigheterna hotade att skicka ut en armé för
att utplåna mormonerna och fordrade ledarnas
utlämnande. Smith var på väg att fly väster ut,
men beskyllningen för att fegt överge sitt folk
kom honom att vända tillbaka och utlämna sig,
medveten om att hans stund var inne. Han blev
nedskjuten av pöbeln i Carthage.
Utan att rygga betalade han alltså det pris
som profetgärningen så ofta brukat kräva. Mod
saknade han ingalunda, men han var likväl
ingen stridens man, utan en svärmisk
drömmare, en poetsjäl, som ständigt gladde sig åt
den omgivande naturens skönhet. Han
misstrodde de alltför stridbara och
handlingskraftiga, delvis av fruktan för att de skulle beröva
honom ledarskapet, och höll dem helst på
avstånd. Han var ingen riktig kännare av
människonaturen och hängav sig gärna åt
världsfrämmande förhoppningar, betraktade
hem-sökelserna som övergående och såg fram mot
sitt drömda Sion, där allt skulle bli
rättfärdighet och endräkt. Han var en visionär och sj
älv-suggererad extatiker, en orygglig idealist, som
på det farligaste sätt uppreste sig mot de
existerande förhållandena. Han ägde en sant
profetisk gestalt och en hypnotisk intensitet i sitt
väsen som kom honom att hänföra
människomassor och få sjuka att stiga upp ur sina
sängar. Hans lära om egendomsgemenskap,
som låg honom varmt om hjärtat, utgjorde
ett betydelsefullt försök att förena religion och
socialism. Han led själv mycket och
förorsakade andra oerhörda lidanden, men utvann
ändå lycka ur sitt liv. Han var kanske född
för sent att lyckas som profet och kanske för
tidigt att lyckas som social omdanare, men om
han kunnat samarbeta med praktiska
hand
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
