Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Till de unga
För två år sedan sammanställde vi ett antal
bidrag av unga och i de flesta fall opublicerade
författare till ett ”debutantnummer”.
Experimentet utföll inte så illa, och vi ämna göra om
det nu i maj. En del bidrag lämpade för detta
nummer finnas på lager, men de räcka
näppeligen till att fylla ett häfte. Därför härmed en
inbjudan till de unga att sända in bidrag i god
tid (helst före 1 april) till häftet i fråga, vers,
prosa, novell, essay. Allt tryckvärt inköpes även
om det inte får plats i majhäftet. En och annan
uppmuntran i form av ett gratisabonnemang
för ett år på BLM kan också tänkas.
Återväxten inom svensk
litteratur
I detta sammanhang kan det vara lämpligt
ägna några tankar åt återväxten inom vår
litteratur. Såvitt jag kan bedöma — när det
gäller sådant som ligger en till tiden nära äro
ju ens ögon skummare än vanligt — har det
varit klent beställt med den på sista tiden.
Åren omkring 1930 markera den sista stora
tillströmningen av nya skönlitterära författare.
Under perioden 1927—33 anlände de ”fem
unga” med bland andra Artur Lundkvist och
Harry Martinson, vidare lyrikerna Hjalmar
Gullberg, Gierow, Ferlin, Gunnar Ekelöf och
K.-G. Hildebrand, prosaisterna Lo-Johansson,
Olle Hedberg, Jan Fridegård, Harald Beijer,
Fritiof Nilsson Piraten, Botwid, Stolpe, Gösta
Gustaf-Janson och Walter Ljungquist, för att
nämna några representativa namn ur olika
läger. I fortsättningen uppträda de nya
begåvningarna betydligt mera sporadiskt. 1934 kom
Irja Browallius, 1935 Moa Martinson, 1936
Fredrik Thomas (Fritz Thorén). Men när det
gäller att nämna namn på debutanter efter
denna tidpunkt, som gjort en insats av något
så när bestående värde eller som man vågar
tro på som klara framtidslöften, blir man mera
tveksam. Med litet god vilja skulle man
kanske kunna komma upp till åtminstone ett nytt
”namn” per år (Gösta Carlberg, Pehr E.
Rund-quist, Ame Hägglund, Bertil Gedda, Arne
Nyman), men det finns säkert andra som anse
sig ha rätt att hävda att den svenska
litteraturen inte erhållit någon odisputabelt
värdefull ny författare på de sista fem åren. Det
är som sagt ytterligt svårt att i god tid varsna
hur ett märkligt författarskap är på väg att
växa fram, men optimister och pessimister
torde vara ense om att vi just nu lida av
underskott på goda nya författare.
Vad är anledningen? Sådant är omöjligt
att bestämma. Konstnärer komma ju inte på
beställning och det hjälper inte med de
fagraste locktoner. Att emellertid de rent yltre
förutsättningarna för våra författare för
närvarande äro ganska gynnsamma måste man
säga. Skriftställarskap har alltid varit och
kommer väl alltid att vara ett vanskligt yrke
i ett litet land utan internationellt gångbart
språk, men nu finns det mindre anledning
än kanske någonsin att klaga på bristande
publik- och förläggarintresse för litteraturen.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
