Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÄN LONDON
lärdom och studier. Även bortsett från det
faktum att många framstående akademiska
skribenter numera äro upptagna av arbete
i det offentligas tjänst, så äro många
kunskapskällor inte längre tillgängliga; en del därför
att de kräva utomlandsresor, andra därför att
värdefullt material i form av sällsynta böcker
och manuskript, vare sig de befinna sig i
allmän eller privat ägo, har blivit förflyttat till
tryggare platser och för tillfället är oåtkomligt.
Många stora biblioteks och museers dyrbara
skatter kunna till exempel inte utnyttjas av
historiker och biografiförfattare så länge den
oinskränkta bombfaran fortsätter.
Emellertid kan jag ge en redogörelse för de
förnämsta av de böcker som utkommit sedan
jag skrev sist. Vad litteraturen beträffar kan
förmodligen inte det senaste halvåret uppvisa
något verkligt betydande verk eller något
nyupptäckt geni. Men det har varit en god
genom-snittssäsong, och om man ser till antalet
nyutkomna böcker av redan kända författare skulle
man kanske kunna säga bättre än genomsnittet.
Vad skönlitteraturen beträffar är det intressant
att lägga märke till det stora antalet betydande
romaner med en historisk i stället för en
samtida bakgrund — något som den som studerar
”escapismen” bör lägga på minnet. Den bästa
romanen är i mitt tycke Charles Morgans
”The Voyage”, en graciös och stillsam
berättelse om livet i adertonhundratalets Frankrike,
som med subtil charm återuppväcker landets
och epokens atmosfär och som är lika full som
författarens tidigare böcker av hans varsamma
sensibilitet och grubblande intellektualism. Ett
gott exempel på en mera populär typ av
roman är Hugh Walpoles senaste tillskott till
Herriessagan, ”The Bright Pavilions”, en
talangfull om än något ytlig skildring av det
elisabetanska England. Tillsammans med denna
roman bör nämnas en blodfull och dramatisk
berättelse om en av Columbus’ sjöresor, skriven
av en yngre författare i best-sellerklass, ”The
Earthly Paradise” av C. S. Forester. Två
andra romaner, som båda handla om livet
i England under förra århundradet, ehuru sett
från mycket olika synpunkter, äro Dorothy
Charques’ ”Time’s Harvest” och Michael
Sadleirs ”Fanny by Gaslight”. Den förra
handlar om en grupp människor vilkas liv blir
invecklat i den industriella konflikt som
resulterade i chartistagitationen och i upplopp
riktade mot arbetsförhållandena; den senare är
en förtjusande pastisch av det viktorianska
London, oförargligt sentimental och
dokumenterad på det mest roande sätt. De som beundra
L. H. Myers’ esoteriska och stiliserade charm
böra inte förbise att han lagt en ny del till
sin trilogi ”The Root and the Flower”, kallad
”The Pool of Vishnu”. Rose Macaulays
roman om spanska inbördeskriget, ”And No
Man’s Wit”, innehåller en mycket egendomlig
figur, nämligen en sjöjungfru! Bortsett från
detta bisarreri är det en inträngande och
kvick bok som har åtskilligt av Swifts saeva
indignatio. Andra romaner som förtjäna ett
kort omnämnande äro Warwick Deepings
”The Man Who Went Back”, Brett Youngs
”Mr. Lucton’s Freedom”, Howard Springs
”Fame is the Spur”, R. C. Hutchinsons ”The
Fire and the Wood”, Desmond Hawkins’
andra bok, ”Lighter than Day”, samt
naturligtvis ”The Mixture as Before” — Somerset
Maughams senaste novellsamling. Eftersom
Angela Thirkell har blivit jämförd med
P. G. Wodehouse och av Sir Hugh Walpole till
och med har blivit föredragen framför honom,
måste j ag rekommendera hennes ”Cheerfulness
Breaks In”, som behandlar det pågående kriget
i en humoristisk ådra, något som måste göra
boken omtyckt av hennes landsmän, vilka
alltjämt möta de fruktansvärda farorna och
olyckorna med en obekymrad sorglöshet, som
är lika förbryllande för våra vänner som för
våra fiender. Mästaren själv, P. G.
Wodehouse, som nu befinner sig som fånge i
Tysk
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
