Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Aspelin, Gunnar, och Turesson, Göte, Vetenskap av i dag, anmäld av Erich Wittenberg - Bratt, Iwan, Krig och kris, anmäld av Tora Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
grenar som skulle behandlas — vilket utgivarna
betona — lika tvivelaktigt förefaller det om
det urval som här träffats varit i alla avseenden
lyckligt. Man kan till exempel fråga sig,
varför psykologien har medtagits men ej
pedagogiken, varför konj unkturforskningen har
uppmärksammats men ej nationalekonomien.
De flesta författarna till de här behandlade
uppsatserna förklara, att deras vetenskap är
en empirisk verklighetsvetenskap, som alltså
vilar på erfarenhetens fasta grund; men man
saknar genomgående en förklaring på vad som
i det enskilda fallet menas med empiri och
verklighet, ehuru det är just på en sådan
definition det kommer an. Till följd av denna
oklarhet stå de enskilda uppsatserna bredvid
varandra utan inre tankesammanhang
sinsemellan.
Endast en säker, entydig utredning av varje
enskild fackvetenskaps uppgifter och samtidigt
av deras ställning i vetenskapernas krets gör
det möjligt att teckna en helhetsbild av det
vetenskapliga läget i vår tid.
Oaktat alla dessa brister har boken dock
sitt stora värde som ett första storslaget försök
till en svensk antologi över vetenskapen av
i dag och förtjänar följaktligen att
uppmärksammas av fackvärlden och framför allt av
bildade lekmän. Ty den innehåller en mängd
värdefullt material och goda synpunkter av
stor räckvidd, som belysa vetenskapens kris
i våra dagar. Men att övervinna denna kris är
möjligt först när man känner dess djupare
orsaker. Dessa aktualiseras vid studiet av detta
verk, som följaktligen är väl ägnat att bilda
en betydelsefull upptakt till ett djupare
inträngande i vår tids allvarliga kulturproblem.
Erich Wittenberg
Krig och kris
IWAN BRATT: Krig och kris. Natur och
Kultur 1940. 4: —.
Människan är en oförnuftig, osolidarisk
varelse, som av ren barnslighet ställer till med
sådana ”uppträden”, som nu prägla det
politiska livet i Europa, säger doktor Bratt i sin
senaste bok. Och han söker grunden till denna
”barnslighet” i de sexualhämningar, som prägla
den civiliserade delen av mänskligheten. Detta
sexualmotstånd framkallar aggressivitet och
maktlystnad, alltså den mentalitet, som enligt
doktor Bratt förorsakar krigen. Dessutom finns
en medfödd ”rovdrift”, vilken även har någon
del i krigsmentaliteten.
Botemedlet mot krig ser doktor Bratt i
överensstämmelse därmed i ett upphävande av alla
sexualförbud, och häruti bekänner han sig som
lärjunge till W. Reich, vilken i detta hänseende
går längre än psykoanalysens skapare, Freud.
Reichs ideal är ett samhälle utan någon som
helst inskränkning av sexualdriften.
Incestförbudet liksom alla andra sexualförbud bör
upphävas. Reich söker göra troligt att ekonomiska
intressen i det patriarkaliska samhället
ursprungligen ligga bakom sexualförbuden och
att dessa förbud övergått till sedvänja och
blivit normativa, långt efter det att orsaken
till deras uppkomst fallit i glömska.
Sexualhämningen åstadkommer besvikelse,
besvikelsen föder mindervärdeskänsla,
mindervärdeskänslan kompenseras med överdriven
aggressivitet och maktlystnad, och så har vi
förutsättningarna givna för krigsmentaliteten,
menar doktor Bratt. Nu är det utan tvivel så
att den utåt riktade aggressionen är en
livs-främjande reaktion på en besvikelse — och
detta inte bara en besvikelse på det sexuella,
utan på alla områden — men i sjukliga fall
inträder den inåt vända aggressionen:
depression. Enligt vår mening äro emellertid
överdrivna hämningar av egenvilja och av
aggressivitet, alltför kännbara inskränkningar av den
personliga friheten och av
självständighetsten-densen i minst lika hög grad som
sexualhämningar grundläggande för personlighetens
felutveckling och framkalla dels överdriven och
irrationell aggressivitet, dels feghet, slöhet och
oförmåga av skiftande art.
Ett exempel ur djurpsykologien kan
åskådliggöra ett psykologiskt förlopp, som torde
vara karakteristiskt även för människan. En
man som var ägare till en ung och motspänstig
schäfer, pryglade denna, till dess hundens
motstånd var knäckt och han gnällande kom och
slickade den grymma handen. Efter detta lydde
hunden blint sin ”husse”, och det var
tillräckligt att familjens övriga medlemmar nämnde
husses namn, för att hunden ögonblickligen
skulle lyda. Det verkade som om han stod
i något slags hypnotiskt beroende av den man,
som med obeveklig hårdhet brutit hans
egen
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
