Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dikten och tiden. Uttalanden av Jarl Hemmer, Margit Abenius, Walter Ljungquist, Artur Lundkvist och Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DIKTEN OCH TIDEN
Uttalanden av
Jarl Hemmer, Margit Abenius, Walter Ljungquist,
Artur Lundkvist och Bertil Malmberg
I förra årets sommarnummer publicerade BLM en artikel av Archibald MacLeish
— den amerikanske skalden som kommer att presenteras av Artur Lundkvist i en essay
i nästa nummer — med titeln ”De oansvariga”. MacLeish gjorde där de andliga
arbetarna, närmast diktarna och vetenskapsmännen, ansvariga för den kulturkris vi
nu genomleva. Med skarp polemisk tillspetsning hävdade han, som för övrigt också
Thomas Mann gjort det, att de intellektuella släppt ledningen av folkens daning ifrån
sig till politiska propagandister och demagoger. Han betecknade det som en
ansvarslöshet att i tider som dessa isolera sig i sitt eget skapande utan att fråga efter vart det
bar hän med världen och utan att märka att själva den fasta grund på vilken diktaren
uppfört sitt elfenbenstorn höll på att undermineras. Artikeln väckte i Amerika till liv
en diskussion som alltjämt pågår; här däremot gick den tydligen mera spårlöst förbi.
Detta hindrar inte att problemet ventilerats och ventileras, man och man emellan såväl
som i skrift. På den redaktionella kommentaravdelningen i denna tidskrift har det då
och då berörts, senast i aprilnumret, där engelska och amerikanska uttalanden i ämnet
citerades. Vi bebådade då en enquête och det är denna som härmed framlägges. De
inbjudna ha inte förelagts bestämt formulerade frågor utan endast ombetts att uttala
sig i anslutning till den citerade diskussionen om diktarens ställning i en värld i krig.
Samtidigt som vi tacka bidragsgivarna för deras älskvärdhet att ställa sig till
förfogande be vi få lämna ordet till dem.
JARL HEMMER:
Den fråga som här ställs under debatt, hör
tyvärr vad jag kan förstå till de olösliga. Under
det förra världskriget lämnade jag ett
enquêtesvar i samma ämne till en svensk dagstidning.
Då trodde jag mig veta åtskilligt, mycket ung
som jag var. Nu är man mindre självsäker, och
hela den situation som brukar kallas ”tiden”
är alldeles annorlunda. Mitt svar måste därför
bli ett typiskt visserligen-men-ändå, vilket inte
kan tillfredsställa någon.
Låt oss i stället för en principdiskussion
— lika hopplös då det gäller att föda dikt som
att föda barn — ta några konkreta exempel.
Man kan ju utan vidare peka på eviga
följeslagare bland böcker, som kommit till under de
mest stormiga tider: evangelierna, Homeros,
Dante, för att bara nämna ett par av de största.
Och ännu under det förra europeiska storkriget
satt en Sigrid Undset och skapade mäktig konst
om norskt tolvhundratal. Men då hon för andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Sep 24 16:55:40 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1941-6/0021.html
