Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W. Heimann: För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BO K SAMLAREN
Något om svenska
stadsbilder i tidiga utländska
verk
Det vid den nyare tidens början vaknande
intresset för världens utseende har fått ett
tydligt uttryck i de stadsbilder som återgåvos
i träsnitt i krönikor och kosmografier, såsom
den tidens geografiska skildringar kallades.
De stora vackra panoramorna i Hartmann
Schedels krönika (först tryckt i Nürnberg
1493) äro välkända, liksom de i Sebastian
Münsters kosmografi, som först utkom i Basel
1544 och därefter upplevde flera nya upplagor
fram till år 1628, ständigt utökad med ett antal
större och mindre vyer. Urvalet av avbildade
städer var mer eller mindre godtyckligt,
beroende på vilka förlagor som stodo till
förfogande eller kunde anskaffas. Då inga
tillförlitliga uppgifter funnos tillgängliga drog man
sig inte heller för att genom egen fantasi hjälpa
upp verkligheten. Detta gick i den schedelska
krönikan så långt att man använde ett och
samma träsnitt till flera stadsavbildningar.
Medan ännu den münsterska kosmografien
alltjämt utkom i nya upplagor utgavs emellertid
en geografi, som redan vid första blicken visade
sig innebära något fullständigt nytt. Det var
Georg Brauns kosmografi, vars första band
utkom 1572 och som icke förelåg färdig förrän
med sjätte bandet år 1617. Den bestod av en
samling av 567 stads- och landskapsbilder i
kopparstick, som oftast sträckte sig över två
foliosidor och till vilka endast en knapp text
på baksidan gav de erforderliga (historiska
upplysningarna. På detta sätt utgjorde ”Civitates
orbis terrarum” en geografi i form av totalvyer
över städer, som inte endast sträckte sig över
hela Europa utan ända till Afrikas kuster och
till Indien. (I senare upplagor tillfogades även
andra transatlantiska stadsbilder.) Man
frå
gar sig ovillkorligen hur kölnerteologen Georg
Braun, verkets förläggare, kommit i besittning
av dessa flera hundra stadsbilder, ty det är
tydligt att det i detta fall inte längre, eller
endast i enstaka fall, rör sig om kopior ur
andra verk. Den största förtjänsten för
bildmaterialets anskaffande bör väl tillskrivas
Brauns konstnärliga medarbetare, Franz
Hogen-berg från Mecheln (Holland) och Georg
Huf-nagel från Antwerpen. Om dem veta vi att de
i enlighet med sin konstnärliga böjelse vistades
mycket på resor, varifrån de medförde de
avbildningar som de överlämnade till Braun. Att
det härvid handlade om på ort och ställe gjorda
”originalupptagningar” veta vi om de av Georg
Hufnagel tecknade bladen, på vilka han delvis
ingraverat sin upphovsrätt med hänvisningen
”Natura sola magistra”. Vad särskilt verkets
svenska stadsbilder beträffar, så står det på
bladet med de båda över ett helt uppslag gående
vyerna över Stockholm att Hieronymus
Scho-leus hade ”skänkt” dem verket, under det att
ingen tecknare eller kopparstickare nämnes på
avbildningama från de i Skåne belägna
städerna, Malmö (Ellbogen), Lund, Landskrona
och Hälsingborg. Verkets fjärde del, där dessa
befinna sig, är tillägnad kung Fredrik II av
Danmark, vars ståthållare i Holstein, Heinrich
Rantzau, som på den tiden spelade en stor roll
inte endast som statsman utan även som
mecenat, hade skickat materialet till sticken över
de sydsvenska städerna till sin vän
kölnerteologen. I varje fall höra de vackra svenska
stadsvyerna, som förmodligen stuckits av Franz
Hogenberg, till de 391 första stadsavbildningar
som — med ledning av Bachmanns verk ”Die
alten Städtebilder” (Leipzig 1940) — låta sig
påvisa i Brauns verk. Det enastående arbetet
har upplevt talrika bearbetningar och har blivit
föremål för flera, mer eller mindre lyckade
kopieringar ända fram till Merians topografier.
Mest känd är den vackra, under Wenzel
Hol
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
