Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Hauser, E. O., Shanghai, stad till salu, anmäld av G. Westin Silverstolpe - Ludvig Nordström: Svar till Thorsten Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
hindrar inte, att vi med största behållning
följer Hauser på färden till den underliga
staden långt borta i Asien, till staden där
Östem och Västern har tö mat ihop, liksom
alltid utan att i egentlig mening mötas.
G. Westin Silverstolpe
Svar till Thorsten Jonsson
Kära Thorsten Jonsson!
Tänk, att man skall känna sina
pappen-heimare så väl! Jag hade klart för mig, då
jag hastigt och under sjögång kastade ner
raderna om både ”folket” och ”underklassen”,
att man skulle göra sitt bästa att förväxla de
båda begreppen, men som jag icke var ute för
att skriva en lärobok utan bara en lärorik bok
och för iatt hjälpa de ”tänkande” på traven,
satte jag båda orden inom citationstecken.
Du tycks vara bergfast övertygad om, att
”folket inom citationstecken och underklassen
måtte väl vara samma sak”. Ja, det kan man
möjligen säga. Men folket inom citationstecken
och även underklassen inom samma tecken äro
det däremot icke. Med att sätta detta
förtecken, så att säga, har jag just för den
uppmärksamme angett, att jag åsyftar två olika,
vad fransmännen kalla: ”ordres d’idées”.
Har det möjligen icke fallit dig in att
reflektera över, vari en dylik skillnad skulle kunna
ligga? Folket, det är den mer eller mindre
amorf a massan föreorganisationsstadiet i social
och till sist statlig form. Underklass däremot
är samma folk, sedan det undergått den
förändring i livsinställning, som medföljer dylik
organisation och differentiering.
Så enkel är saken. Det är samma avgörande
skillnad mellan dessa begrepp som mellan till
exempel begreppen ”organism” och
”människa”. Det finns ingenting, som hindrar mig
att tala om dig som ettdera eller bådadera, du
faller inom båda. Men jag kan samtidigt säga,
att du som organism har förmånen vara ett
av de finaste väsendena på denna jord, och,
om det nu i verkligheten vore så sorgligt, som
människa ett av de sämsta, om jag nämligen
skulle mot förmodan ha upptäckt, att du vore
en fähund!
Michelet talar om ”folket”, men när han
senare kommer in på de av revolutionen
ska
pade partierna, i form av konventet, berget
etc., ja, då är han inne på det organiserade
folket, och då blir perspektivet ett annat.
Vad totalismen beträffar, säger den
ingenting och kan inte säga någonting om, att ett
”intelligensskikt” skall rädda världen från en
destruktiv samhällsform, helt enkelt därför att
det som, enligt den, skall utföra det verket
är en förvandling av människornas inbördes
samkänsla genom övergången från vad den
kallar mångtidigheten över samtidigheten till
entidigheten — men i denna process spelar
den så kallade intellektuella radiens
utsträckning en viktig roll genom att skapa den så
kallade större ”tankeomkretsen”. Men för att
nå samkänslan måste utvecklingen nå över det
intellektuella till det intuitiva stadiet eller, som
det heter i grundskriften, från de ackumulativa
(sexuella) och distributiva (intellektuella)
stadierna till det kreativa (intuitiva). Genom en
andlig process, som finns beskriven i nämnda
grundskrift, avskiljer sig det högre stadiet från
det lägre, i regel genom en första återgång till
ett socialt begynnelseläge — som följd av det
övergivna stadiets sönderfallande.
Det är en dylik, högst typisk process, som
vår samtid har nöjet genomleva, och det var
just en hänvisning till den, jag åsyftade med
påpekandet av skillnaden mellan ”folk” och
”underklass”, sedda i upplösningens tecken
-— saken är klart angiven sid. 203 med början
på rad 4 nerifrån.
Det visar sig alltså, att det i denna boks
utsagor icke förefinnes något belägg för den
”centrala motsägelse”, som du lika bergfast
anser ligga i min förkunnelse. Det är rena,
rama, enkla och oförfalskade totalismen just
precis i, att jag laborerar med ”folk” och
”underklass” såsom båda lika betydelsefulla
bestämningar hos ett och samma samhälle.
Men märk, att jag hela tiden i detta och
liknande sammanhang talar om samhället som ett
helt och om individer icke som fristående
fenomen utan som betingade. Även detta finns
klart angivet i reflexionerna om dessa problem
i boken och just i slutet av uppläggningen av
det sexuella och ”underklassen”, se sid. 206,
rad 3 uppifrån, där jag talar om dessa
”elementära sociologiska fakta”.
Hela denna lilla diskussion oss emellan beror
på, att du som hela nuets skönlitteratur rör dig
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
