Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
större försening. Ett återfinnes i detta
nummer, ett nytt har redan anlänt och tryckes
i oktobernumret. Från Amerika och Tyskland
skriva som hittills Norbert Guterman och
Oskar Maurus Fontana. Ronald Fangen har
ställt i utsikt en litteraturartikel till före jul.
Gå vi mot en typografisk
renässans?
Vi ha i år här i Sverige firat
femhundraårsminnet av Johann Gutenbergs uppfinning av
gjutinstrumentet, som möjliggjorde sättning
med lösa typer. Traditionellt dateras
boktryckarkonstens födelse till 1440, men
jubi-leumsfirandet blev av tidsomständigheterna ett
år försenat, vilket dock har föga att betyda,
eftersom årtalet 1440 är valt mer eller mindre
på måfå. De närmare omständigheterna kring
uppfinningen av boktryckarkonsten äro
överhuvudtaget höljda i ett stort dunkel, där de
lärda än i dag treva omkring under hetsiga
dispyter. Själve Gutenberg ter sig som en
halvt legendarisk person och har många rivaler
— var och en med sina förespråkare — om
äran. Den som vill åtminstone flyktigt sätta
sig in i hithörande problem hänvisas till en
förträfflig liten skrift av Carl Björkbom, som
i våras utgavs av den livaktiga Skolan för
bokhantverk (Gutenberg).
Femhundraårsminnet av det tryckta ordets
uppfinning hugfästes med en utställning på
Skansen, som hållits öppen hela sommaren och
bör ha besökts av dem som haft tillfälle. Man
fick där följa uppkomsten och utvecklingen av
Gutenbergs uppfinning från gj utinstrumentet
och den primitiva men förträffliga handpressen
fram till ett litet modernt tryckeri med
Lino-typesättmaskin och cylinderpress. I en av
Anders Billow ordnad bokutställning gavs en
snabbrevy över typografiens och bokbandets
stilistiska utveckling genom tiderna och här var
huvudvikten helt naturligt lagd på det svenska
materialet. Boktryckets kulturella och sociala
betydelse åskådliggjordes i roande och
lättfattliga statistiska uppställningar. Man kunde
bland annat se vilka som äro de mest lästa
svenska författarna enligt sammanlagda antalet
sålda exemplar. Några siffror: Selma
Lagerlöf 2 981 900 exemplar, Strindberg 2 218 460,
Grimberg 1 544 000, C. O. Rosenii
”Betraktelser för var dag om året” 1 475 700, Albert
Engström 1414 715, Rydberg 1315 050,
Frö-ding 1113 800, ”Medborgarens bok” 1 050 000,
Heidenstam 1 041 270, Runa 888 500, P. P.
Waldenström 494 500,Karlfeldt356 875,Tegnér
335 000, Leonard Strömberg 320 000, Carl G.
Laurin 312 000. Väckelse- och
fromhetslittera-turen, till vilken väl de populära berättarna
Runa och Leonard Strömberg få räknas, spelar
som synes alltjämt en viktig roll i
folkläsningen.
En annan tänkvärd statistisk uppgift, som
kunde inhämtas på utställningen, är att siffran
på lån från folk- och skolbibliotek ökats från
1 million 1912 till 18 millioner 1940. Det säger
åtskilligt både om läslustens och
biblioteksväsendets tillväxt.
Till utställningen på Skansen utgavs en
vägledande publikation, Det tryckta ordet 500
år, som är en av de vackraste och
innehållsrikaste kataloger som på länge sett dagen. Jag
vet inte om den alltjämt är tillgänglig i
handeln, det är annars en trycksak som förtjänar
att studeras för sin egen skull med många
högeligen intressanta uppsatser om allt vad till
bokkonst och boktryck heter. Av allmänt
intresse äro framför allt Anders Billows bidrag
om ”Svensk boktypografi från Gustav I till
Gustav V” och Erik Wettergrens om ”Bokkonst
och tidsstil”. Wettergren, som på
museimanna-håll är bokkonstens specielle vårdare här i
landet, inordnar bokkonsten i det
konsthantverkliga sammanhanget och påvisar hur
känsligt boken reagerar för samma
smaksvängningar som prägla arkitekturen och de
dekora
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
