Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Scheffer och W. Heimann: För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
•den, som i ett exlibris önskar se något annat
än blott en förminskad tavla och av dess
ut-övare förväntar en förmåga att på ett
spirituellt men ej alltför påträngande sätt återgiva
det för ägaren karakteristiska, måste glädja
sig åt Bärenholdts exlibris för Dyrlæge Axel
Mikkelsen.
Beträffande arbetets redigering skulle man
möjligen önskat, att upplysning lämnats om
den metod i vilken de olika bokägarmärkena
utförts. Man skulle få en bättre uppfattning
av de olika bokägarmärkenas karaktär, ifall
man bestämt visste, om de voro utförda i
originalförfarande som träsnitt, kopparstick och
så vidare eller i reproduktion. Särskilt gäller
detta, när man som i ett visst fall har
anledning förmoda att färgtryck kommit till
användning. — Tidsperioden är angiven redan i
boktiteln. Emellertid kan stilen undergå många
växlingar även hos den enskilde konstnären
under en tidrymd av tjugu år, varför ett
ytterligare önskemål skulle varit ett angivande av
respektive teckningars tillkomstår.
Någon närmare redogörelse för de olika
bokägarmärkena har här icke lämnats. De böra
tala direkt till ögat och ej genom mellanhand.
De erinringar, som gjorts, uppvägas till fullo
av bokens obestridliga förtjänster. Man märker
i allt författarens grundliga förtrogenhet med
sitt ämne och stilen är medryckande och
mycket personlig. Varje vän av exlibriskonst
•måste med glädje hälsa denna vackra
kollektion bokägarmärken som ett välkommet bidrag
till den tyvärr alltjämt knapphändiga nordiska
exlibrislitteraturen.
Gunnar Scheffer
Till bibel utställningen i
K u n g 1. biblioteket
”Bibeln är icke endast en folkbok, utan
folkens bok, emedan den ställer upp ett folks
öde som symbol för alla andra.” Denna
hedersplats som Goethe tilldelar ”folkens bok”
i litteraturhistorien intar den också i bokens
historia, som börjar med den s. k.
Gutenberg-bibeln, det första större verk som trycktes
sedan boktryckarkonsten uppfunnits och
samtidigt en oöverträffad prestation, och som i
fortsättningen och fram till våra dagar räknar
bibeln till den oftast tryckta och mest
över
satta och spridda boken. Enbart från de
första femtio åren som boktryckarpressama voro
i verksamhet härstamma 127 olika bibeltryck,
varav 94 på Hieronymus’ latinska
vulgata-text och tre på Gamla testamentets hebreiska
text (den senare trycktes för första gången år
1488 i Soncino). De övriga upplagorna bestå
av översättningar till moderna språk och
fördela sig som följer (originalupplagorna inom
parentes): tyska 15 (Strassburg, Men telin
1466), franska 1 (Paris, A. Vérard, c:a 1498),
italienska 11 (Venedig, Wendelin von Speyer
1471), spanska 1 (Valencia c:a 1478) och
tjeckiska 2 (Prag 1488). Under
reformationens och humanismens därpå följ ande
århundrade steg antalet av enbart vulgataupplagor
till 438. De bibelupplagor som utkommit
under århundradenas lopp skulle bilda ett
bibliotek för sig, där man skulle finna såväl
de äldsta som de yngsta, de dyraste som de
billigaste, ett bibliotek vars många språk ingen
bibliotekarie skulle kunna bemästra.
Ingen skulle därför vänta sig att av den
bibelutställning som Kungl. biblioteket under
sommarens lopp visat för allmänheten få en
ens tillnärmelsevis fullständig överblick över
alla de märkliga bibeltryck som utkommit.
Begränsad till att uppvisa bibeltryckets
utveckling i Sverige och de nordiska länderna samt
att därtill ge några markanta exempel på
andra länders bibelhandskrifter och
bibeltryck kunde den göra desto större intryck. För
att bara nämna ett exempel: varje besökare
måste med beundran stanna inför den Biblia
Polyglotta som ärkebiskopen av Toledo,
Xemines i Alcala, lät trycka under åren 1514
—20 och i vilken jämsides med Gamla
testamentet på hebreiska, latinska och grekiska
även Nya testamentets originaltext för första
gången trycktes på grekiska. Originaltrycket
av det grekiska Nya testamentet i Alcalabibeln
är daterat den 10 januari 1514, men då det
utkom först med hela det avslutade verket, inte
före 1520, måste den av Froben i Basel år
1516 tryckta upplaga av Nya testamentet på
grekiska som Erasmus utgav — vilken här
fanns att beskåda vid sidan av Alcalabibeln
—• gälla som editio princeps av Nya
testamentets urtext, ett intressant exempel på
skillnaden mellan originaltryck och
originalupplaga. Den som andäktigt stannat framför den
637
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
