Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig Nordström: Albert Engström i Grisslehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERT ENGSTRÖM I GRISSLEHAMN
nande hus var nämligen en lämning från den
gustavianska tiden, då det varit kasem. På
samma sätt med det icke långt från Borgen
belägna Nauclérska huset. Ödsligheten åter
framträdde i de mörka havsklipporna, som
trängde sig in på låga sandstränder och
grönskande sankängar kring den anspråkslösa
bebyggelsen. Platsen verkade därmed som en
liten sammanfattning av mellansvensk
kulturbygd och vildmark, men en kulturbygd av rent
museal karaktär och en vildmark in petto. Det
var ingenting storvulet över det hela, det var
intimt, på något sätt passade det precis som
ram kring Albert.
3
Han väckte min överraskning, då jag
började lära känna honom i denna hans, som jag
trott, mest egna miljö. Av hans teckningar och
berättelser hade j ag trott, att han levde på j akt,
på sjön, med fiskare, bönder, kort sagt med
folket, som genom honom kom nationen till
mötes. Av ett dylikt liv syntes till min häpnad
icke mycket. Han gick ogärna ut, han älskade
att sova, att vegetera framför den öppna spisen
i sällskapsrummet, och han var en utpräglad
nattuggla. ”Promenera” var något lika
främmande för honom som för bönder, gick han
ut, så var det för något bestämt mål. Annars
satt han inne. Liksom för bönder, fiskare och
sjömän var för honom naturen icke tavla, som
den är för stadsbor, utan arbetande realiteter,
som frambragte potatis, säd, strömming, hare,
fågel etc. och hade därmed ett personligt liv
alldeles som människorna.
Hur han var som jägare vet jag icke, då
jag själv aldrig varit jägare, men som sjöman
var det inte mycket bevänt med honom. Jag
lyckades förmedla inköpet av hans segelkutter
Hellas, vilken jag sett som nummer 1 bland
kappseglare i Sundsvall. När vi voro ute i den,
satt Kalle Andersson till rors, han var van vid
de gamla koffama av cowesmodell från sin
ungdom i Stockholm, då man seglade med
fast-gjorda skot och rorkulten i hack. På samma
sätt seglade han nu den modernt konstruerade
Hellas, väjde aldrig för en sjo utan tog
alltsammans över sig och pressade både
bordläggning och rigg på ett i mina ögon brottsligt
sätt. Jag anmärkte på saken.
— Nä, hör du! sa Albert. Kalle seglade,,
innan du var född...
Ja, men så, att en vacker dag, då de skulle
angöra bojen, togo de både den och hela båten
och lade upp hela härligheten på strand.
Albert hade heller inget verkligt intresse fÖr
sjön.
Vad jag undrade över var, hur han kunde
stå ut med strapatserna under en verklig jakt,
ty den enda gång vi tillsammans gjorde en
utflykt till skogs, flåsade han, svetten rann av
honom, och han måste vila ideligen. Detta gav
mig det intrycket, att han i själva verket inte
var stark, och han såg ju också tanig ut. Jag
fick det intrycket ytterligare förstärkt, då vi
en vårafton på hans önskan brottades. Han
var ju längre än jag och skyndade sig få
undertag, jag utgick från, att han, enligt egna
uppgifter i Strix, var en kämpamäktig karl,
så jag sög till — döm om min häpnad, när
han med en suck sjönk ihop och tumlade, så
att vi dråsade i en rabatt. Från den stunden
trodde jag aldrig på hans påståenden om
fysiska bravader. Jag ansåg det på den tiden
för humbug från hans sida för att imponera.
Jag har sedermera kommit till en annan och
som jag tror riktigare förklaring.
Det fanns i själva verket två Albert
Engström. Den ene var den långskäggige, bistre,
vildmarkspräglade urtidstypen, sådan han själv
fixerat sin bild i en serie självporträtt. Den
andre var en vek, blyg, osäker, sentimental
yngling, vars huvudkarakteristikum var att bli
imponerad av allt och alla. När då denne
osäkre yngling skulle hävda sig bland livets
jättar, tillgrep han den svages icke ovanliga
707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
