Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. Januari 1942
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Nordisk enhet och
splittring
CURT WEIBULL: Enhetslanken i Norden.
Vepe 1941. 1:50.
KARL NIELSEN: Tragedie og Tro.
Schønbergske 1941.
Det andra världskriget har splittrat Nordens
länder, men det har också stärkt den
samhörighetskänsla, som av ålder har existerat mellan
dem. I själva verket står naturligtvis dessa
båda förändringar i intimt samband med
varandra. Ju farligare hot de enskilda nordiska
staternas frihet utsätts för, desto starkare erfar
dessa behovet av en politisk enhet, som kan
skydda mot sådana faror.
Att det förhöll sig så även förr i tiden
inhämtar vi ur det under titeln "Enhetstanken
i Norden" utgivna föredrag, som professor
Curt Weibull höll vid Göteborgs högskolas
femtioårshögtid den 11 oktober. Det är
särskilt enhetstankens utveckling under
medeltiden, som sysselsätter Weibull. Han betonar,
att känslan av enhet så att säga fanns från
början och att den har stegrats och
aktualiserats under tider, då Norden har svävat i fara.
Drottning Margaretas unionsmonarki hade
utrikespolitiskt sin spets riktad mot de
expansiva tyska statsbildningarna på Östersjöns
sydkust. De uppslitande, beklagliga svensk-danska
brödrafejder, som följde under nya tiden,
berör Weibull som hastigast i den verkligt
objektiva, från officiell historieskrivning
frigjorda anda, som man är van att finna hos
denne forskare.
*
Herr Karl Nielsen har en betydligt svagare
känsla för Nordens enhet. Han inskärper, att
de nordiska folken inte är "Søskende, men
Frænder" och att de därför "stadig maa elske
hinanden paa Afstand". När man läser herr
Nielsens opus överraskar man sig med att
finna, att distansen över Sundet ibland
verkligen kan förefalla ganska stor. I den mån
herr Nielsen erfar gemenskapskänslor med folk
utanför sitt lands gränser, gäller de närmast
den stora grannen i söder. Danskarna måste
sätta sig in i de lidanden tyskarna fick
genomgå efter 1918, inskärper han. Varför? Dan-
skarna har väl ändå inte någon skuld till
Tysklands olyckor. Men herr Nielsen hoppas
i största allmänhet på försoning. Han vill
tydligen, att danskarna ska överse med de obehag
tyskarna har vållat hans landsmän. Herr
Nielsen lyckas förena dessa äkta uttryck för total
nationell självutplåning med högst patetiska
uttryck för dansk fosterlandskärlek. En annan
märklig motsägelse hos författaren är hans
ställning till nationalsocialism och kristendom.
Han konstaterar, att Tyskland för närvarande
bland annat försöker "meddele det ganske
Europa sin nye Verdensanskuelse", och de
spår i form av "individualismens"
försvinnande, som dessa försök redan har medfört,
applåderas mycket livligt av författaren. Men
det mest besynnerliga av allt är att författaren
kan förena denna relativa förståelse för
nationalsocialistisk "världsåskådning" med positiv
kristendom. Annars trodde man, att
idéhistorien inte kände till en skarpare antites, än den
som dessa två läror bildar mot varandra.
Åke Thulstrup-
Kortare anmälningar
RAGNAR af GEIJERSTAM: Lül. Hökerbergs
1941. 6: 75.
Om man tog bort alla beskrivningar av hur
folk se ut och vad de ha på sig och vad de
äta och dricka och slutligen alla verscitaten
och pianostyckena ur "Lill" skulle det bli en
mycket tunn bok, ännu tunnare än den nu är.
Likväl händer det mycket på sidorna. I
skuggan av sådana världshändelser som Tysklands
besättande av Danmark och Norge och
krossande av Frankrike går ödet grundligt till
rätta med de människors liv det här är fråga
om. En hustru bedrar sin man, som är inkallad,
med en annan man, vars hustru tar livet av
sig. Förhållandet börjar mera som ett bihang
till poesiläsningen, men det utvecklar sig som
synes till en bister och bitter historia som dock
hinner tona ut i ett litet resignerat men lyckligt
slut. Den tanklösa yrhättan Lill förvandlas till
kvinna och blir en mera värdig kontrahent till
sin kloke och slutne, olyckligt gifte medelålders
älskare. Jämsides med denna utveckling blir
det uppenbart att Lills man, som tar sig så
hygglig ut som beredskapsman, egentligen är
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0108.html
