Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN LONDON
Men även om tiden ännu inte är inne för en
"krigslitteratur" behöver ingen klaga över brist
på böcker. Boklådorna ha lika stora lager som
någonsin, åtminstone förefaller det den
tillfäl-lige kunden så. Förläggarkatalogerna komma
alltjämt med nya böcker av de flesta av de
mera kända författarna. Ingen boksäsong skulle
kunna kallas tråkig eller andefattig som fört
med sig nya biografier av Hilaire Belloc,
Aldous Huxley, Philip Guedalla, Edmund
Blunden, A. E. W. Mason, Peter Quennell,
Stella Bowen, nya romaner av Hugh
Wal-pole, John Masefield, H. G. Wells, Compton
Mackenzie, Osbert Sitwell, C. S. Forester,
James Hilton, nya dikter av T. S. Eliot,
Walter de la Mare, W. H. Auden, Vernon
Watkins (en ny, löftesrik författare) samt ett
i betraktande av de onda tiderna mycket gott
kritiskt och historiskt författarskap. Men bakom
kulisserna har bristen på papper och
bok-binderimaterial samt på kunniga typografer
skapat allvarliga svårigheter. Det utkommer
alltjämt nya böcker, men äldre böcker som
fortfarande äro efterfrågade, ofta bara några
år gamla, bli alltför hastigt utsålda på grund
av bristande material och arbetskraft. Det är
en ödets ironi att den talesman för regeringen
vars uppgift det var att besvara en nyligen
framställd fråga i Underhuset angående
pappersransoneringen skulle vara Harold
Mac-millan. Såsom chef för ett av Englands främsta
bokförlag måste det ha varit smärtsamt för
honom att behöva säga att han inte kunde inge
några förhoppningar om ökad
papperstilldelning åt förläggarna.
En del oroväckande siffror publicerades strax
före jul, varav den nuvarande bokbristens
omfattning framgår. Mer än 37 000 böcker som
förekomma i förläggarkatalogerna och varit
mer eller mindre stadigt efterfrågade sedan
slutet av år 1939 stå nu icke längre att få.
15 procent av alla tekniska, medicinska och
undervisningsböcker, 36 procent av all skön-
litteratur, 46 procent av alla barnböcker och
27 procent av alla andra sorters böcker äro
definitivt slutsålda, och några nytryck komma
under nuvarande omständigheter med största
sannolikhet inte att göras. De flesta förstå inte
vilken allvarlig olägenhet detta är för
förläggarna, då man i allmänhet inte gör klart för
sig att en förläggares ekonomiska framgång
och följaktligen även de risker han kan ta
beträffande nya böcker stå i direkt proportion
till styrkan hos vad som tekniskt kallas hans
"brödartiklar", det vill säga den regelbundna
försäljningen av böcker med stadgat rykte,
standardverk och liknande arbeten som
ständigt efterfrågas. För att nämna ett ovanligt
och i själva verket fantastiskt exempel, så hade
Oxford University Press före kriget alltjämt
i lager och kunde leverera exemplar av
originalupplagan av en av sina böcker, som hade
tryckts för så länge sedan som vid slutet av
sjuttonhundratalet och fortfarande bar sitt
publiceringsdatum på titelbladet. Arbetet såldes
alltjämt stadigt om än långsamt med ungefär
ett eller två exemplar om året!
Då de siffror jag just nämnt sammanställts
på begäran av intresserade
regeringsdepartement, så finns det en möjlighet att mera papper
kommer att tilldelas bokproduktionen, om
myndigheterna bli övertygade om att det inte
finns tillräckligt med böcker för
uppfostrings-och tekniska ändamål och alldeles för litet för
vår viktiga exporthandel. Det är min privata
önskan att fler engelska böcker skulle finna
vägen till Sverige och speciellt till läsarna av
Bonniers Litterära Magasin, som alltid visat
ett varmt och omdömesgillt intresse för
samtida engelsk litteratur. Tills denna önskan
uppfylles kan jag endast hoppas att de böcker jag
nämnt i denna artikel haft förmåga att väcka
läsarens aptit, på samma sätt som
upptäcktsresande i polarregionerna sägas söka ett slags
skennjutning i att sammanställa menyer av
oåtkomliga favoriträtter.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
