Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - Bertil Gedda: Fem dikter - Bergbestigare - Ålslakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTIL GEDDA
Sjungande gå de mot branta stup
och glömma faran för sången.
Aningslösa vid svindlande djup
trotsa de undergången.
Här skulle den nyktre, som djupets hot
betänker, förlamas av faran.
Men marken är fast under drömmarens fot.
Och frälst går den sjungande skaran.
ÅLSLAKT
0, det som ännu blöder, fastän förblött —
som ännu hoppar, styckat av slaktarens kniv!
Skrämmande är det döda som ej är dött —
avskyvärt det som lever utan liv.
Blodig är brädan, där kniven skär och skär
genom knakande ben och slingrande kött.
Men länge lever det som skäres isär
med våldsam kraft, långt sedan det är dött.
Vad är det för liv du alstrar, dyrkade jord!
Med vämjelse känna vi vår fångenskap.
Skräckens ånga stiger från detta bord,
där avhuggna huvuden spärra upp sina gap.
Se, ögon stirra än ur blindhetens natt,
och blodiga stumpar piska ännu och slå.
O, att jag själv av detta är besatt —
av samma kraft, obändigt stark och rå!
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
