Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1942 - Artur Lundkvist: Amerikansk kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
nästla sig in, vinna fotfäste och göra sig
oumbärlig. Nationens rop på ett värdigt epos.
givetvis på vers, övergick efter inbördeskriget
i kravet på Den Stora Amerikanska Romanen:
ett krav som aldrig blivit helt uppfyllt och
alltjämt fortfar att spöka.
Inbördeskriget gjorde de olika staterna
medvetna om sig själva och medförde en
blomstrande litterär provinsialism. Den av Bret Hartes
Kalifornienberättelser inledda local
color-riktningen dominerade sedan ända fram till
sekelskiftet. Denna genre fordrade observation av
faktiska lokala förhållanden och blev
därigenom förelöpare till realismen. William Dean
Howells, som kom från Ohio till New England
och anknöt till dess kulturella tradition, blev
den inflytelserike förespråkaren för och
utövaren av en moderat realism. Han ville bort
från Blod och Tårar, från äventyrsrafflet och
följetongssentimentaliteten, och verkade för en
trivsam borgerlig vardagsrealism. Han var en
god kännare av den samtida europeiska
litteraturen och måste räknas till den amerikanska
romanens största uppfostrare. Men samtidigt
(Van Doren för sin del uttrycker sig dock
mycket försiktigt) är det ju ingen hemlighet
att Howells’ realism fastnade i stillastående
idyllism och ytskildring, att han överlevde sig
själv och blev ett hinder för yngre
generationer.
Van Doren ägnar pregnanta studier åt
sekelslutets båda ryktbara motpoler i amerikansk
litteratur, Mark Twain och Henry James. Den
förre, tryckeriarbetaren och flodlotsen,
representerar en äkta amerikansk författartyp i sin
olitterära folklighet, sitt direkta förhållande
till sina ämnen. Likaså representerar han en
för den amerikanske författaren ganska typisk
utvecklingslinje; jäktande efter höga
inkomster, hämmad av sin fina familj, nära att bli
sitt lands store satiriker, slutade han som
misantrop och världsföraktare, en humorist med
förträngd vitalitet, ansatt av våldsamma själv-
förebråelser. Hans motsats var den
aristokratiskt kräsne Henry James, en amerikan i
Europa, kritisk mot Amerika, skapare av
internationella romaner i överklassmiljö, med
artificiella konflikter kring serena kvinnogestalter,
en preciös stilist och driven
formexperimenta-tor: överhuvud en egenartad, drivhuslikt
förfinad företeelse i amerikansk litteratur.
Nittiotalet var även den begynnande
naturalismens decennium, denna kraftigare
verklighetsskildring för vilken de moderata realisterna
förberett marken. Hamlin Garland,
Mellanvästerns fattige son, förvandlade
äventyrsromantikens land till seen för det brutala
sociala skeendet. Stephen Crane stormade förbi
som naturalismens unga geni, en intensiv
impressionist och frimodig sanningssägare.
Frank Norris med sina stora visioner, sina
planer på episka trilogier, sina krafthjältar
och elementära känslor, försökte göra
Amerikas litteratur kontinental. Jack London hade
sin tid som den legendariske
vildmarksromantikern och proletärdiktaren. Robert Herrick
blev den moderna amerikanska kvinnans
kritiske skildrare, visade henne som en bortskämd
parasit, inte längre värd den traditionella
lovsången från pioniärtiden, en kall, avlägsen,
nyckfull varelse, avstannad i sin utveckling,
"trasslande till livets väv med ett barns
aningslösa hand". Men naturalismens ledande diktare
blev Dreiser; om honom säger Van Doren
sammanfattande att hans kosmiska filosofi
försvårat hans naturalistiska detalj studium av
små mänskliga öden, men också hjälpt honom
att lyfta upp dem till en sorts universell
giltighets plan och givit honom en särskild ton av
auktoritet.
Van Doren ägnar ett kapitel åt Willa Cathers
utmejslade, samvetsgranna romankonst, dessa
omöblerat nakna provinsskildringar utan
provinsialism, koncentrerade epos om härdiga
kvinnor, arbetets och det strävsamma livets
hjältinnor. Även Lewis och Cabell framställes
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
