Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1942 - Sven Stolpe: Mystik och politik. Aldous Huxleys nya bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
2
Henri de Joyeuse, comte de Bouchage, var
en av Frankrikes mest lysande ädlingar i slutet
av femtonhundratalet. År 1587 dog hans hustru,
och få dagar senare beslöt han att bli
kapucinermunk. Han levde under namnet "père
Ånge" en munks tysta och anonyma liv till
år 1592, då något egendomligt inträffade. Hans
bror, guvernören över Languedoc, hade stupat
i en strid mot de kungliga trupperna. Folket
sörjde honom — de kunde inte tänka sig att
ha en ledare av en annan familj. Därför
omringades kapucinernas högkvarter i Toulouse
av en extatisk folkmassa, som ropade: "Vi vill
ha père Ånge, vi vill ha père Ånge!" och
hotade att bränna klostret, om de inte fick
sin vilja igenom. Klostret gjorde en förfrågan
i Rom, och det befanns, att man på högsta
ort inte ställde sig avvisande. Père Anges andre
broder, som var kardinal, överlämnade under
högtidliga ceremonier till honom det svärd han
fem år tidigare lämnat ifrån sig, och den
blide och ödmjuke munken var plötsligt
förvandlad till hertig av Joyeuse och guvernör
över Languedoc. Under de närmaste åren
skötte han sin syssla och stred manligen mot
Henrik IV, ända tills denne omvände sig och
det åter blev lugn i landet. Kungen utnämnde
sin ridderlige motståndare till marskalk av
Frankrike.
Man skulle tro, att hans öde därmed var
fixerat. Men en dag fick han ett brev av
märkligt innehåll. Var är nu din disciplin, din
fasta, dina fromhetsövningar? skrev
brevskrivaren. Hur har du kunnat fly undan striden
mot dig själv och världen? Kan det verkligen
vara sant, att den tappre och fromme père
Ånge är död? Vi är djupt bedr övade över dig,
vår broder... "Ty det är bara ytligt sett du
är en de Joyeuse, innerst inne är du broder
Ånge! Och du inte bara bör vara broder Ånge,
du kan inte vara någonting annat, även om
påven gett dig sitt tillstånd."
Vad hände? Henri de Joyeuse insåg, att
brevskrivaren sade sanningen. Efter sju års
lysande verksamhet som guvernör, fältherre,
hertig, hovman och marskalk av Frankrike
återvände han till sitt kloster och blev åter den
anonyme och tyste broder Ånge.
Detta djärva och varma brev skrevs av en
av det europeiska femtonhundratalets
märkligaste personligheter, den engelske konvertiten
Benet Fitch, född 1560 och även han av en
mycket förnäm familj. Under namnet Benet
of Canfield blev Fitch en andlig ledare av
högsta rang, han blev "mästarnas mästare"
i ett tidevarv av så djupgående andliga
erfarenheter, att europeisk kulturhistoria senare icke
kunnat uppvisa maken. En av fader Benets
lärjungar var madame Barbe Acarie, en
berömd mystiker, genom vilkens verksamhet
den spanska Karmelmystiken kan sägas ha
överförts till fransk botten. Det var först
genom fader Benets hjälp som madame Acarie
kom till klarhet om arten av sina upplevelser.
En annan av fader Benets lärjungar var den
senare kardinal Bérulle, som spelar en så
viktig roll i abbé Bremonds stora verk och av
honom spelas ut mot Pascal som den "franska
skolans" stora religiösa geni.1 Slutligen fick
fader Benet ytterligare en lärjunge, densamme
som senare skulle bli Richelieus viktigaste
medarbetare, och som tillsammans med honom har
ansvaret för den utomordentligt djärva och
— katolskt sett — svårförklarliga politik, som
Frankrike förde omedelbart före, under och
efter det trettioåriga kriget. Ynglingen hette
François Leclerc.
3
François Leclerc du Tremblay föddes 1577
och tillhörde en framskjuten familj, som kunde
ge honom tidens bästa uppfostran. Han upp-
1 Sedan Bremond aktualiserat Bérulle, har även
den profana kritiken i Frankrike börjat studera hans
människouppfattning och religiösa grundsyn. Bl. a.
har Charles du Bos skrivit en essay om Bérulle,
ingående i serien "Approximations".
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
