Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1942 - Sven Stolpe: Mystik och politik. Aldous Huxleys nya bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIK OCH POLITIK
verkligheten tränger ned i vår mänskliga värld
av okunnighet och illusioner", säger han. I ett
stort kapitel om politik och religion utvecklar
han utförligare denna sin mening.
Den västerländska formen av politik — och
politik är konsten att omforma människorna
och samhället — har hittills misslyckats i alla
sina väsentligare strävanden. I själva verket är
all profan politik dömd att misslyckas.
Människan kan fixera ett politiskt mål och försöka
realisera detta mål. Men hennes instrument är
människor, och dessa människor är hon inte
herre över, eftersom de förändras. "Det
människomaterial, med vars hjälp den politiska
handlingen skall utföras, utgör en positiv
garanti mot möjligheten att denna handling
någonsin skall kunna ge de resultat man väntar
av den." Som exempel väljer Huxley de två
kraven på folkbildning och statens övertagande
av produktionsmedlen. Den genomförda
folkbildningen har visat sig resultera i att alla
samhällets individer blir åtkomliga för en
propaganda, som berövar dem deras
människovärde. Och statens övertagande av
produktionsmedlen i Sovjetryssland har så litet befriat den
enskilde från förtryck, att det bara ersatt ett
ringa förtryck med ett grövre.
Den enda framkomliga möjligheten finner
Huxley vara att förvandla själva det
människomaterial, vilket genom sina brister hittills
omöjliggjort all verklig politik. När han
undersöker de olika försök som gjorts att förvandla
människorna, finner han ett enda, som gett
definitiva resultat — den mystiska upplevelsen.
Det räcker inte bara med "omvändelse". Ty
hur betydande omvändelsens resultat än kan
vara, «å kan den enligt Huxley ändå aldrig
medföra den radikala och bestående
förvandling av personligheten, som måste äga rum
— och äga rum i en oerhört stor skala —, om
det politiska handlandet någonsin skall kunna
åstadkomma de välgärningar vi kräver. Huxley
är här alldeles tydligt påverkad av
grupprörelsens agitation. Men han avvisar grupprörelsens
förvandlingsbegrepp: "För denna radikala och
bestående omvandling av personligheten har
endast en effektiv metod upptäckts —
mystikernas." Innan mänskligheten i stor skala
förmått tillgodogöra sig mystikernas erfarenheter,
är egentligen all politik meningslös, menar
Huxley — litet var har rätt att häpna över att
se författaren till "Point Counterpoint"
företräda denna åskådning. Det enda politikerna
själva kan göra för att befordra detta syfte
vore att "skapa en social miljö, som gynnar
de kontemplativa". Huxley pekar på hur
förföljelserna av mystiken i Frankrike
sammanföll med etablerandet av den franska
enhetsstaten som nästan krävde gudomlig dyrkan,
och han uppvisar, att alla totalitära statsformer
instinktivt anar en dödsfiende i den genuina
mystiken. De politiska motståndare, som
dyrkar andra mänskliga ledare, kan man nog på
ett eller annat sätt komma till rätta med. Men
den lilla grupp människor, som mötts i
mystiska erfarenheter, är en fruktansvärd fiende;
vi har i Norge ett exempel. I själva verket är
den totalitära regimens farligaste fiende
ingenting annat än den mystiska gudsgemenskapen,
som omöjliggör all djup hänförelse för
mänskliga mål, för sublimerade nationalitets-, stats-,
ras- eller ledarideal. Vänder man på denna
sats, finner man, att det enda sättet att undgå
vår kulturs sammanbrott, är ett stärkande av
den mystiska linjen. Mot maktpolitiken sätter
Huxley käckt, vad han kallar "the Goodness
politics", och han fastslår: "Det står
orubbligt fast, att metoderna för ’the Goodness
politics’, kombinerade med individuell träning i
teocentrisk teori och kontemplativ praktik,
ensamma kan ge de medel, genom vilka de
mänskliga samhällena kan bli något mindre
otillfredsställande än de hittills har varit."
Eller med en annan formulering: "de teo-
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
