Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Sommarkrönika
Sommaren är ingen bokutgivningstid men
en bokläsningstid. Det ganska ostadiga vädret
under den gångna sommaren har också lämpat
sig ovanligt bra för läsning. Det framgår av
bokhandlarnas och förläggarnas rapporter att
boken varit ett av de populäraste
sommarnöjena. Läslusten stiger oavbrutet och på
sommaren bortfaller till stor del
konkurrensen från bokens mäktigaste medtävlare,
filmen. I vilken utsträckning folk fördriver sin
fritid på bio framgår av nöjesstatistiken som
enbart för Stockholm redovisar 6 307 703
sålda biograf biljetter under tiden januari—
juni i år! Och efter ett biobesök är nog som
regel det andliga motionsbehovet
tillfredsställt hos de flesta. Filmens suggestiva makt
särskilt över ungdomen är oerhörd och gör
allt arbete i dess tjänst ytterligt ansvarsfullt.
Tyvärr faller sig detta ansvar inte alltid
naturligt för dem som producera eller förmedla
film och publiken är mycket lättledd. De yngre
äro närmast försvarslösa mot filmens
våldsamma illusionskraft. Det är därför man
måste uppställa krav på en intelligentare och
strängare filmkritik. Minst femtio procent av
alla filmer som visas förtjäna inget bättre öde
än att skällas ut eller tigas ihjäl. Och de cirka
tio procenten verkligt värdefulla filmer borde
framhävas starkare än som är fallet i vår på
få undantag när alltför tama och vaga
filmkritik.
Detta var en utvikning. För att återgå till
böckerna så förefaller det som om begreppet
sommarlektyr försvunnit med hängmattorna.
Det borde ju också vara så att man när krop-
pen är fri och hjärnan utvilad skulle ha behov
av mera krävande litteratur än under
arbetsperioden, då boken kan få vara ett legitimt
avkopplingsmedel. Vart de enkla
kärleksromanerna tagit vägen kan man grubbla över ända
tills man kommit på att de utprånglas i
småportioner i veckotidningarna, där de föra en
av kritiken mera obemärkt tillvaro och av
upplagesiffrorna att döma ha goda dagar. Även
om missromanerna blott försvunnit på ett håll
för att dyka upp på ett annat är det dock skönt
att vara av med dem på bokhandelsdiskarna.
Den bättre litteraturens möjligheter att bli
utgiven och tas upp i läsecirklarna har
därigenom ökats.
Förhållande till främmande
makter
Krigets inverkan på den svenska
bokproduktionen och konsumtionen kan fortfarande
inte rent kvantitativt märkas. Snarast kan man
väl tala om en ökning av antalet utgivna
böcker och sålda exemplar. Men i fråga om
den utländska litteraturen i originalupplagor
har situationen radikalt förändrats. Hårdast
har importen av engelska och amerikanska
böcker drabbats. Amerikanska böcker komma
överhuvudtaget inte längre hit annat än i
enstaka exemplar och trafiken på England var
under hela sommaren praktiskt taget stoppad.
För närvarande äro boklådorna nästan
länsade på anglosachsisk litteratur. Då denna
före kriget var en synnerligen efterfrågad
vara skall det bli intressant att se hur
tomrummet — om det tills vidare består — skall
utfyllas. Ett par förlag ha satt i gång utgiv-
491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
