- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
516

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Gunnar Brandell: André Malraux

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUNNAR BRANDELL

också med massorna. De ledes också av dunkla
komplex och jäsande upplevelser, som bara
väntar på en utlösning i handling. Denna
handling är för Malraux revolutionen, som, fastän
den är länkad av några få personers starka
vilja, dock i sista hand bär prägeln av ett
utbrott från de vulkaniska marker, där ödet hör
hemma. Så blir ödet, individen och massan
Malraux’ huvudtema, och han har studerat det
i den situation, där de kommer i den
våldsammaste beröringen med varandra:
revolutionen.

«

Visserligen lämnade han för tillfället
revolutionen i sin nästa roman; men det kom att
betyda en konstnärlig tillbakagång. "La voie
royale" (Kungsvägen, 1930) handlar om två
europeiska äventyrare som i Siams urskogar
ger sig ut på upptäcktsfärd efter friser från
de övergivna gammalasiatiska templen. Denna
bok innehåller visserligen virtuosa
miljöskildringar i Paul Morands stil, spännande
händelser som en äventyrsroman och dessutom en
psykologisk djuplodning av problemkomplexet
död och lidande, som är helt på Malraux’ egen
linje. Men materialet vill liksom inte räcka till
för att belysa de slutsatser som dras av det,
och skildringen faller alltför ofta sönder i ett
resonerande parti och ett skildrande.

I slutet på "La voie royale" utlovas en rad
andra böcker med besläktad motivkrets; de
skulle gemensamt kallas "Les puissances du
désert" (Ölenens makter). Men denna plan
kom inte till utförande. Malraux har tydligen
kommit att tänka på att ännu mycket återstod
att skildra från den kinesiska revolutionen,
som inte avslutades med omstörtningen i
Kanton och blockaden mot Hongkong.

*



År 1928 enades det nya Kina under
centralregeringen i Nanking, ledd av Kuomintang,
sedan detta parti enligt vad man kan läsa
i översikterna "frigjort sig från det kommunis-

tiska inflytandet". Om denna frigörelse — för
den som står på den kommunistiska sidan ett
tragiskt och våldsamt ämne — handlar André
Malraux’ nästa bok, "La condition humaine"
(Människans villkor, 1933), som skaffade honom
Goncourtpris och världsrykte och fortfarande
framstår som hans mest helgjutna skapelse.

Miljön är densamma, fastän scenen flyttats
till Shanghai. Episoderna är våldsammare än
i den förra romanen, men samtidigt skildrade
med större konstnärlig säkerhet. Åter får vi
bevittna en rad scener, konturskarpa som
endast i medvetandet hos dem som en gång
upplevat dem och sedan inte kan bli dem kvitt:
lastbilar med vapen rullande genom
kinesstadens tomma gator; handgranatstrider och
kamp med blanka vapen; vakande
revolutionärer i sammansvärjningens natt, med ansiktena
belysta av det osäkra skenet från en
fotogenlampa; terroristen som kastar sig under
generalens bil med sin sprängladdning i famnen;
de dödsdömda sårade som på golvet i en skolsal
lyssnar till sirenpipan på det lokomotiv, i vars
ångpanna de en och en skall brännas levande.

Persongalleriet motsvarar den tidigare
romanens, men har utvidgats, och psykologien har
fördjupats. Sålunda motsvaras Hong i "La
condition humaine" av studenten Tschen. Boken
börjar med en skildring, lika intensiv som
utförlig, av ett mord som denne utför på
en sovande. Det framställes fullkomligt
övertygande hur Tschen efter denna händelse blir
förändrad och skild från den värld han
hittills levat i. Det är inte fråga om ånger eller
samvetskval eller skräck; det är själva mordet,
det planmässiga mordet på en försvarslös,
som fascinerat honom i egenskap av mänsklig
gränssituation. Ingenstans tycker han sig ha
upplevt ett sådant djup som i denna handling;
ingenstans har han erfarit sig själv på detta
sätt som en mystisk enhet. Terrorn blir hans
mystik, hans väg till det öververkliga, eller,
som hans förskräckta medhjälpare säger, hans

516

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free