Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1942 - Carl-Erik af Geijerstam: Sång om Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL-ERIK AF GEIJERSTAM
Vi tänka på hungrande barn
på sörjande mödrar och änkor
Men vinden svepte in över byn
och stack med sylar i golv och vägg,
sömnens tunga gardiner
slätade ut sina veck
och böljade bort från bädden.
Bort över fälten strök den torra blåsten,
rågbrodden krympte samman
låg som svartnade fingerstumpar,
som handens fingrar i köld och död
och på alla tappra kvinnor
Med sömnlösa ögon skådar hon dit:
den hand jag höll i min
som svepte ut vår råg över åkerns mull
en natt var den krökt om geväret i vitnat grepp
och mötte med isig knoge
det tunga huvudets sömn.
De togo honom bort i köld och natt,
de togo honom bort, jorden var hård,
jag vet inte var de lagt
hans kropp och hans bruna händer.
Hårt prövade folk
i öster och i väster
"Dimmig morgonruta andas
ut mot dag i Tavastland,
solen ger sitt klara flöde
men min brunn är tom.
Långt i fjärran susar havet,
duvans vinge når ej dit,
blott ett skepp med vita segel
och en hand som styr.
Blott ett skepp med bog och sida
bugande i vattnets gång,
■590
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
