Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1942 - Oscar Wieselgren: Selma Lagerlöf och Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SELMA LAGERLÖF OCH ELLEN KEY
framträder i detta brev; hon har alltid ställt
sig ett trappsteg under Ellen Key och betraktat
henne som den dominerande personligheten
i deras inbördes förhållande. Nu däremot är
hon säkrare på sig själv och talar ut helt
öppenhjärtigt, även när det gäller att kritisera.
Hur riktigt hon uppfattat Ellen Keys väsen
både i dess styrka och svaghet behöver ej
särskilt betonas; ett på en gång sannare och
varmare bedömande kan svårligen tänkas. Att
Ellen Key vid läsningen av brevet erfor en
viss känsla av överraskning kan nog hållas för
sannolikt. Förmodligen väntade hon sig
ingenting i den vägen. Men till slut blev
överraskningen nog av behagligt slag, ty om den
hängivenhet brevet röjer kan ingen misstaga sig,
och de positiva uttalandena följa i allt
väsentligt de riktlinjer som Ellen Key själv uppdragit
för sin författarverksamhet.
En liten roande detalj företer brevets
ordval. Det av Selma Lagerlöf använda uttrycket
"regler och råd för vilket slags arbete kvinnor
skall utföra" är nämligen helt säkert en
omedveten anspelning på titeln på en lärobok från
hennes studietid, den bekante språkforskaren
Nils Linders "Regler och råd angående svenska
språkets behandling", som flitigt studerades
av Högre lärarinneseminariets alumner. Att
studiet bedrevs med behörig grundlighet
övervakades av författaren själv, som från 1868
till sekelskiftet var lektor i svenska och
litteraturhistoria vid seminariet.
År 1899, då i samband med frågan om
genomförandet av den norska flagglagen
känslorna i både Sverige och Norge blivit mer än
någonsin upprörda, offentliggjorde Ellen Key
en skrift med titeln "Svensk eller storsvensk
patriotism?", där hon med stor energi
hävdade sina kända synpunkter på förhållandet
unionsländerna emellan. Särskilt starkt ger hon
här uttryck åt sin övertygelse om Norges
kulturella och politiska överlägsenhet över det
efterblivna Sverige. Selma Lagerlöf, som hyste
ganska ringa intresse för dessa frågor, hade
väl knappast beträffande dem intagit någon
personlig ståndpunkt. I ett tidigare brev (den
15 januari 1898) gör hon några melankoliska
reflexioner över "det eviga norska bråket" och
tillfogar: "Jag vill ej krig och ej skilsmässa.
Det skulle komma någon, som visade upp den
rätta vägen." Men denne någon kom icke, och
misshälligheterna blevo med varje dag allt
häftigare. Ellen Keys inlägg blev icke heller
någon fredssignal, snarare tvärtom. "Jag vet
ej riktigt", skriver Selma Lagerlöf till henne
den 4 maj 1899, "om jag skall gratulera dig
till att hava retat alla människor med att tala
om Norge och Sverige. Jag vet mycket väl att
du älskar vårt land mer än nästan någon jag
känner, så jag bryr mig ej så mycket om när
du bannar oss. Däremot tror jag bestämt att
du har rätt, när du säger att du härstammar
från gamla vikingakungar; du kan ej leva
utan strid, du är just en gammal viking." —
"Det är nog mycket nyttigt för en sådan",
tillfogar hon med en glimt av älskvärd ironi, "att
ibland vila ut som fredsapostel."
Efter detta brev inträder i korrespondensen
en lucka på fem år; först då "Lifslinier"
utkommit på våren 1904 återknytes förbindelsen.
Selma Lagerlöf, som fått boken från
författarinnan, tackar den 25 maj i ett brev, som med
all beundran dock ej är fritt från en underton
av kritik i släkt med den som framkom i brevet
om "Tankebilder". "Jag blir på varje sida
slagen av finheten i observationer och över
vidden av erfarenhet och livsvisdom", skriver
hon. "Jag är så fullt och visst övertygad om
att du vill ge lycka åt en värld, som verkligen
är mycket olycklig. Men har du valt rätt väg?
Du kan ej tro så många tvivelsmål som
framställa sig för mig." Om hon emellertid ställer
sig något skeptisk till Ellen Keys förmåga att
leda världen till lycka så vill hon dock ej
avskräcka henne från att syssla med sociala
reformprojekt. Tvärtom manar hon henne att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
