Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1942 - Artur Lundkvist: Herman Melville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARTUR LUNDKVIST
som blir räddad från en öde ö där hon förlorat
sin make och sin broder, eller av mänsklig
kuslighet, som historien om den lömske
eremiten Oberlus som skaffade sig slavar och
slutligen rymde för att leva om i världen.
En misslyckad författare, bortglömd av sin
tid, fick Melville sin svärfars ekonomiska stöd
så att han vid trettiosju års ålder kunde företa
en resignationens pilgrimsfärd till Palestina:
åter trots allt något av ett andligt äventyr
förlagt till verklighetens värld på melvilleskt
sätt, ett sökande efter visdom i de trakter där
Mästaren en gång hade vandrat. Han fick även
uppleva Konstantinopel, Grekland, Italien; och
han hade ett flyktigt möte med
medelhavsländernas frie Eros, som väckte en försenad,
saknadsfylld insikt om något förlorat. Efter
hemkomsten for han omkring och höll
föreläsningar i landsorten; folk infann sig för att
titta på mannen som levt bland kannibalerna
och han talade försagt om statyerna i Rom.
Han hade börjat skriva dikter och liksom
Whitman inspirerades han i stor utsträckning
av inbördeskriget: i dess slitningar mellan
seger och nederlag speglade han sitt eget liv.
När inbördeskriget avslutade en epok i
Amerikas historia, den epok som han tillhörde,
blev han blott till en gengångare ur det
förflutna.
Slutligen tvingades han av den hårda
nödvändigheten att ta tjänst som tullinspektör.
Levande begravd för tjugu år framåt började
han skriva på sin "Clarel", en berättande dikt
på bortåt 600 sidor, med motiv från
pilgrimsfärden i Det heliga landet. När den efter tio
år kom ut visade den sig sakna poetisk
friskhet, även om den rymde åtskilliga
tankeresultat. Den antydde i varje fall att han nått
ett slags lösning på sitt livsproblem och
försonat sig med sitt öde. Han levde nu ett stilla
liv, inte alldeles utan glädje åt tillvaron, och
han skrev ännu en del dikter och sjöberättelser,
främst den efterlämnade "Billy Budd", som
både är gripande och anmärkningsvärt
kraftfull. Om Melvilles liv blev något av en öken
efter en kort tid av alltför häftiga skördar så
hade det dock alltjämt sina fruktbara oaser.
Han dog 1891, närmast känd för
litteraturhistorien som författare av pojkböcker om
äventyr till havs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
