- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
215

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Victor Vinde: Profeten Péguy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROFETEN PÉGUY

Pamflettisten Charles Péguy har i mångas
medvetande undanträngt diktaren och ändå
var det säkerligen i dikten som han såg sin
största uppgift. Den centrala figuren är för
Péguy Jeanne d’Arc och kring hennes gestalt
väver han sina vackraste strofer. Hans
mysteriespel sakna dock dramatisk kraft även om de
andas en stark och innerlig religiös upplevelse.
I motsats till flera av sina oändligt mer
formellt begåvade efterföljare — exempelvis Paul
Claudel — för vilka den religiösa upplevelsen
ger upphov till filosofiska spekulationer, är
Péguy i sin diktning lika enkel, lika formlös,
lika ofilosofisk — lika from — som han är
i sina möten med Gud. Han möter inte heller
sin Gud eller sina helgon ute i stora världen
utan i sin egen en smula trånga värld — på
de gamla gatorna i Paris, på Montmartres
kullar, ute på de backiga vägarna i
Chevreuse-dalen utanför Paris där han år efter år
promenerat arm i arm med vännen och
beskyddaren Daniel Halévy, dock kanske helst ute
på den flacka, glädjelösa Beauceslätten, som
sett honom växa upp.

Han skriver någon gång i obunden form,
som i den vackra dikten "Gästen", där han
låter en faderlig och nästan broderlig Gud tala
till medmänniskan i vardagston och förebrå
henne hennes världsliga omsorger och
bekymmer. Torka av dig om fötterna innan du går
in i mitt tempel, säger Gud, men sitt sen
inte och titta på fötterna för att få veta om du
torkat dem ordentligt. Glöm bort smutsen som
du torkat av dig. Kom inte till mig med alla
dina små futtiga synder, tänk inte på dem
längre. Tänk på synderna innan du syndar och
vältra dig inte i dem — när de väl en gång
ha begåtts. Gör som mannen i roddbåten som
ute på floden lägger ned årorna ett tag och
låter sig drivas med strömmen ...

Péguys stora poetiska förebild är emellertid
Victor Hugo, alexandrinen är hans
älsklings-form och ingenting har gjort ett så överväl-

digande intryck på honom som Hugos
storslagna hämndedikter över Napoleon III i "Les
Chåtiments". Han står mållös inför Hugos
fulländade versform och genialiska ordlekeri.

Man kan nästan säga att Hugo spelar en
lika stor roll för honom som Jeanne d’Arc.
Hos Péguy dyker Hugo upp i tid och otid. Det
är en husgud. Han känner varje strof, varje
variation, ja, varje tryckfel i de olika
upplagorna av Hugos dikter. Det blir till slut ett
personligt mellanhavande mellan Hugo och
Péguy. Han slites mellan ovilja och beundran
inför denne titan, som kunde skriva gud med
liten bokstav och förebrå Napoleon den 18
brumaire — som kunde föra alexandrinen till
dess slutgiltiga fulländning och ur ärmen skaka
massvis med halvgod vers. Kanske han också
plågas av sin egen svåra strid med versformen
och innerst inne känner en orättvisa i att
Victor Hugo rörde sig med den obestridlige
mästarens suveränitet. Med Bergsons hjälp
kommer Péguy uppenbarligen över oviljan:
han upptäcker geniet Hugo. Och inför genier,
hjältar och helgon har Charles Péguy alltid
blottat sitt huvud.

I diktsamlingen "La Tapisserie de Notre
Dame" har han för övrigt visat sig vara en
fullgod medtävlare till Hugo. Dikten i vilken
han presenterar Beauceslätten för Notre-Dame
de Chartres — skriven efter en pilgrimsfärd
från Paris till Chartres för att åberopa
Jungfru Maria i Chartres till förmån för sin sjuke
son — är till formen lika fulländad som
suggestiv till innehållet.

Etoile de la mer, voici la lourde nappe
et la profonde houle et 1’océan des blés
et la mouvante écume et nos greniers comblés
voici votre regard sur cette immense chape.

Vandraren där nere på det ändlösa fältet
liknar den enformiga med sädes- och
betesåkrar bevuxna Beauceslätten vid en ocean, som

215

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free