Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Artur Lundkvist: F. Scott Fitzgerald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. SCOTT FITZGERALD
nu framträder, med sitt rykte, sitt palats, sina
lysande bekantskaper. Han blev major i kriget
och upplevde en kort kärlekshistoria med en
överklassflicka; sedan skildes de åt och hon
blev mrs Buchanan. Men denna kärleksdröm
har följt honom hela tiden, dikterande all hans
strävan, och nu är han rustad att träffa henne
på nytt. När han möter henne blir det dock
bara en hastigt upplågande lusteld, dömd att
slockna i en överspänd förväntans besvikelse.
Han är besatt av ett drömideal som ingen
verklig varelse kan leva upp till. Den brutale äkta
mannen återtar greppet över henne, och medan
Gatsby ännu klamrar sig fast vid sin illusion
faller han för en vilseledd hämnares skott. Det
var inte Gatsby som tog hustrun från
bilreparatören, det var inte heller han som satt vid
ratten i den bil som körde över henne. Men
hans affärer var alltför farliga för att några av
hans vänner skulle infinna sig till
begravningen.
Förloppet har intensitet, scenerna är
suggestivt konkreta och allt är mycket närvarande,
samtidigt som det omslutes av en poetisk
atmosfär. Där är hettan i överklasshuset med
kvinnorna poserande på schäslongen under
fläktarna: "deras klänningar fladdrade och
klat-schade som om de just blåst tillbaka in efter
en hastig flykt runt huset". Där är
tennisstjärnan som sitter med hakan höjd som om
hon balanserade något på den som lätt kunde
ramla ner. Där är landskapet kring
bilverkstaden, en rykande öken av aska, en
storstadens avstjälpningsplats, med en
kvacksalvares bortglömda jätteskylt uppöver, två lysande
blå ögon omslutna av väldiga gula glasögon.
Där är supfesten med Buchanans älskarinna
i det triviala kärleksnästet, med fotografen som
ser allt i artistiska arrangemang, under det
berättaren plågas av raklöddret som karlen har
kvar på kinden.
T. S. Eliot har sagt om "The Great Gatsby"
att Fitzgerald med denna bok tagit det första
betydelsefulla steget inom den amerikanska
romanen sedan Henry James. Och Dos Passos
förklarar att han i likhet med många andra
betraktar boken som en av de få klassiska
amerikanska romanerna. När man nu läser
"The Great Gatsby" hejdar man sig ständigt
inför påminnelser om senare amerikansk
litteratur: det är tydligt att den utgör en
början till åtskilligt, en utgångspunkt för senare
vitt förgrenade tendenser i synsätt, bildspråk,
känslofärg, människoframställning,
verklighets-upptäckt. Mycket hos så olikartade
författar-storheter som Hemingway, Faulkner, Wolfe,
Dos Passos ter sig som en vidareutveckling av
vissa sidor hos Fitzgerald. Han visar sig i varje
fall i denna bok som något av en pioniär, fast
han för egen del gav upp i förtid och aldrig
riktigt fullföljde sina intentioner.
»
Efter "The Great Gatsby" dröjde det ända
till 1934 innan Fitzgerald kom med någon ny
roman, och under tiden hann han bli ganska
glömd och passerad, borta med tjugutalet och
dess efemära legendbildning. "Tender Is the
Night" tycks vara en ganska ödslig
vandringsroman, full av åldrandets melankoli; men den
lär rymma partier som hör till det bästa han
skrivit. Den roman han arbetade på vid sin
död, "The Last Tycoon", var avsedd att bli en
motsvarighet till "The Great Gatsby", lika
koncentrerad och dramatiskt uppbyggd. Även i sitt
ofullbordade skick utgör den en aktningsvärd
torso och den intresserar genom att visa vad
Fitzgerald var på väg emot. Rent litterärt är
han sig tämligen lik, men inställningen och
underlaget är annorlunda. Han är inte längre
blott en festernas, ungdomsvimlets och de
rotlöst drivande människornas skildrare: han har
gripit sig an med att levandegöra en man mitt
i hans krävande arbete, i hans livsuppgift. Att
det gäller en filmproducent i Hollywood
förringar inte saken. Ingen har förut skrivit om
3 BLM 1943 iii
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
