Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Thomas Warburton: Brev från Finland. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN FINLAND
pliktelse) tagit upp temat om pliktkollision
mellan yrke eller kall och hem.
Huvudpersonerna är en kvinnlig kemiassistent med
fallenhet för vetenskapligt arbete och en
bemärkt läkare med en oslipplig arbetsbörda
i sin praktik. Bägge slits mellan verksamhet
och privatliv, läkaren visserligen redan
slukad av plikterna, kvinnan med all kraft
strävande efter den rätta balansen mellan kall
och äktenskap. Helvi Hämäläinen är för klok
att dra någon generell slutsats ur dessa
konflikter; hon ser dem som individuella fall
och visar sin författarbegåvning genom att
kunna låta dem utvecklas efter deras
inneboende betingelser. Hon lodar inte så djupt
som Iris Uurto, har kanske inte heller samma
säkra intuition, men hennes kärlek till detaljen
och betydande porträtteringskonst ger
tillsammans en mycket hållfast roman. Helvi
Hämäläinen har förvärvat sig stor
människokännedom under sina femton konstnärsår — beviset
för sin klara analytiska blick gav hon i förfjol
med en stor roman där stoffet hämtats ur den
kultiverade borgerliga generation som nu
befinner sig i femtioåren. Hennes uppriktiga,
rejäla etos gör hennes böcker friska och
sympatiska; det finns emellertid en liten fara för
att deras alltmera ökade bredd skall förta
pregnansen.
Toivo Pekkanen, som avslutat sin krönika
över finskt liv mellan och under krigen, har
efter en långvarig finslipning publicerat en
behagligt koncentrerad, klar och luftig
berättelse av ren fredstidsvalör. "Tie Eedeniin"
(Vägen till Edén) är en kärlekshistoria från
en liten kuststads arbetarmiljö. Den vackert
avrundade romanen bjuder i anmälarens tycke
på en enkel romankonst som når högre än de
flesta långt pretentiösare prosaverk som sett
dagen de senaste åren i Finland.
Triangelhistorien rymmer både dramatisk tillspetsning
och mörka partier; men inte desto mindre
vilar det en mycket ljus och mycket skir poe-
HELVI HÄMÄLÄINEN
tisk dager över bokens unga människor. Man
måste säga sig att Pekkanen endast sällan
tidigare vunnit samma uttrycksfullhet, och att han
aldrig nått samma hela komposition som här.
Viljo Kaj ava, melodikern och bildtänkaren
bland de yngre finska lyrikerna, har alldeles
i dagarna gett ut sitt första prosaverk, en liten
berättelse om sina skolår i ett
landsortssamhälle. Kaj ava är ursprungligen
"proletärdiktare", och bokens ram bildas av en antydan
om den hoplödning som de finska krigen fört
med sig i fråga om den forna sprickan mellan
vitt och rött. På sociala spörsmål ger sig
författaren inte in i sina minnen; de är
väsentligen en skildring inifrån av en växande pojkes
själsliga utveckling och kontakt med omvärlden.
Kaj ava genomför detta med små medel. Han
höjer inte rösten, berättar fint och stillsamt
men nyansrikt om pojk- och pubertetsårens
inre omvälvningar. De yttre skeendena är med
nästan endast i sin egenskap av incitament till
psykiska förlopp. I översättning lyder bokens
titel "Minns du ännu Pauli?"; den fångar ut-
4 BLM 1943 IV
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
