Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj. N:r 5 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ROKHYLLAN
A. O. EXQUEMELIN: Die Amerikanischen
Seeräuber. Aus dem holländischen
über-tragen von Hans Kauders.
Erlangen 1926.
Den 7 juli 1666 kastade ett franskt fartyg
ankar i hamnen på den lilla västindiska ön
Tortuga. Ombord befann sig en ung holländare
som hette Alexander Olivier Exquemelin. Tolv
år senare, det vill säga 1678, lät denne
Alexander Exquemelin hos Jan ten Hoorn i
Amsterdam trycka en numera mycket sällsynt liten bok
betitlad "De Americaensche Zee-Roovers".
Exquemelins bok är den första av alla
sjö-rövarböcker. Han gav det tema andra senare
broderat på. Sjörövarnas äventyr ha
romantiserats, idealiserats och sentimentaliserats. "De
Americaensche Zee-Roovers" är den nakna,
brutala berättelsen om hur verkligheten såg
ut. Den blev mycket läst och kom ut i många
upplagor och översättningar. Europa var fyllt
av ryktet om de fasor som härjade nya världen
och man sökte upplysning hos Exquemelin.
Boken är mycket nykter och prosaisk.
Exquemelin skriver samvetsgrant och torrt om
vad han själv sett och vad han hört andra
berätta. Men det han har att säga om
människor och händelser är av den art att boken
blivit ett slags heroiskt epos där det finns
avsnitt fyllda av skakande kraft och intensivt
liv. Han berättar på sitt enkla språk om
grymhet, rovgirighet och förstörelselust, men också
om tapperhet, trohet, segt tålamod, ytterlig
viljestyrka och nästan övermänsklig
ståndaktighet inför umbäranden och lidanden.
Då Alexander Exquemelin steg i land på
Tortuga, kom han mitt upp i den högljudda
och brokiga karneval som pågick där natt och
dag i över trettio år. Guvernören på Tortuga
var en av sjörövarnas beskyddare, och ön var
de franska flibustierernas högkvarter. Skepp
gingo in och skepp löpte ut, europeiska
köpmän samlades och köpte upp kakao,
coche-nille, indigo, siden och brokader som lastades
ur priserna. Sjörövarna samlade sitt byte
under månaders umbäranden och faror och
slösade bort det på några dagar. De seglade
in till Tortuga med guldkedjor om halsen och
juvelringar på fingrarna, klädda i broderier
och guldgaloner, med den ena klädnaden
utanpå den andra, de seglade ut därifrån utan
annan egendom än vapnen och den långa
skjortan, såvida de inte dessförinnan blivit sålda till
slavtjänst av någon krogvärd som de satt sig
i skuld hos.
Musik och dans, spel, brännvin och flickor
var vad ordet Tortuga betydde. Flibustierernas
glädje var galenskap och deras njutning
vanvettig förstörelse. Exquemelin skriver i en
liten inspirerad passus: "De dricka brännvin
som vatten, köpa ett helt fat som de slå tappen
av och dricka ur så länge det finns något i det.
Dag och natt springa de genom staden, fira
Bacchi fest så länge de ha pengar att dricka
för. De glömma emellertid icke Venus’ tjänst,
så att skänkvärdarna och glädjeflickorna alltid
fröjda sig och göra sig redo för bucanierernas
och kaparnas ankomst liksom värdarna och
flickorna i Amsterdam för ankomsten av
ost-indiefararna och krigsskeppen".
Alexander Exquemelin kom till Västindien
som franska västindiska kompaniets slav. Det
var ganska vanligt att unga män, ofta ur de
bästa familjer, lockades att sälja sig själva för
en tid av tre år. Dessa vita slavars ställning
var vida sämre än negerslavarnas. Det låg inte
i deras herrars intresse att på minsta sätt
spara dem. Dålig föda och dålig behandling
gjorde dem sjuka, piskan tvang dem att arbeta.
Somliga dogo under piskrappen, andra togo
sitt liv, några överlevde. Exquemelin höll på
att dö och hans herre skyndade sig att sälja
honom billigt. Hans nye herre var en fältskär,
som gjorde honom frisk, skaffade honom
kläder och frigav honom.
"När jag blev fri var jag som Adam när
han kom ur sin skapares händer. Jag hade
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
