- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
403

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj. N:r 5 - Teater och film

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEATER OCH FILM

U 39 av Rudolf Värnlund. Svenska
Dramatikers Studio.

Av de skådespel av Rudolf Värnlund som
undertecknad tagit del av i bokform är nog
U 39 det som gjort det starkaste intrycket.
Det är överraskande fast komponerat; det har
en sammanknuten och koncentrerad, ständigt
stegrad handling; det är som tidsuttryck av
avgjort intresse. Man skall vara bra blaserad
för att inte gripas av dess förkunnelse. Det
finns hos Värnlund som dramatisk författare
ingenting av habilitet. Ett skådespel utlöses
hos honom av ett inre tryck, det tillkommer
av oavvislig nödvändighet. Han kan visa sig
valhänt understundom, han kan inför mer
sammansatta människor stå en smula
handfallen i den psykologiska analysen, men man
kan aldrig komma ifrån att han har en
ursprunglig dramatikers förmåga att gestalta ett
själsligt förlopp, en konflikt. Det kan
sannerligen ge anledning till ironiska betraktelser att
bevittna hur Dramatiska Teatern, som två
gånger inköpt detta stycke av Värnlund
samma antal gånger låter det förbli ospelat
och hur detta drama så småningom
omhändertas av det energiska och av entusiasm men
mindre av ekonomiska subsidier burna företag
som heter Svenska Dramatikers Studio —
samtidigt som samma Kungliga Dramatiska
Teater ger en liten komedi, tillsvarvad av en av
dess regissörer.

U 39 är ett drama, skrivet i slagskuggan av
det krig som nu går över världen. Det är ett
pacifistiskt drama, men det vore att fatta dess
grundtendens felaktigt om man rubricerade
det som defaitistiskt till sin hållning. Det är
ett stycke tidsdramatik, men samtidigt
handlar det om det tidlösaste av allt: om en moder
som i sin gränslösa och ångestfulla kärlek
inte skyr några medel för att försöka skydda
och bevara det barn hon en gång skänkt
livet.

Bland besättningen på undervattensbåten

som vid experiment med nya apparater blivit
kvar på havsbottnen saknas en man, en
besättningskarl som söp sig full och aldrig
inställde sig till den farofyllda tjänstgöringen,
då båten gick till sjöss. Hans mor, som är
fylld av ett levande hat till allt vad krig heter,
söker nu rädda honom: med tillhjälp av
falska papper skall han utvandra till något
land, där han kan känna sig skyddad vid det
kommande krigets förödelse. Men hennes
tafatta försök strandar på sonens pliktkänsla:
han föredrar att ta skammen och straffet och
stanna där han är. Det är lätt att se det
orimliga i ett sådant handlingssätt som moderns:
hur skulle det lyckas, och var finns den plats,
där sonen skulle gå fredad? Sådant är likväl
inga huvudsaker. Så ologiskt kan en moder
tänka och handla i den situation som
föreligger i dramat: det får där en inre
motivering som avväpnar och griper.

Men jämsides med detta individuella
skeende går i Värnlunds drama en mäktig pust
av kollektiv tragik. Sjömannens öde är bara
ett bland de mångas. Dramat U 39 är i själva
verket byggt på massverkan, på de kollektiva
känslornas dynamik. Kvinnorna som i vånda
vänta på budskapet om sina mäns öde
ombord på undervattensbåten förkroppsliga en
söndersliten tids tragik. De bli till en
motsvarighet till kören i det grekiska dramat.
Vad som i första hand intresserar i Värnlunds
skådespel är kanske inte de familjära
konflikterna utan den spegling av ett kollektivt
lidande som han här ger. Dessa kvinnor som
timme efter timme vänta vid örlogsvarvet bli
till en bild av en mänsklighet, som ångestfullt
avvaktar utbrottet av en världskatastrof.

Dramatikerstudions föreställning på
Borgarskolans seen kvarlämnade ett starkt
intryck av dramatiskt liv. Den dominerande
rollen, Modern, spelades av Dagny Lind, ett
åtminstone för undertecknad hittills okänt
namn. Rollen framställdes med övertygande

403

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free