Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Artur Lundkvist: Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVI ST
full överensstämmelse med ett uråldrigt
mytiskt schema." Det är denna kulturens
situation som ger demonvärlden, det omedvetna,
dess brännande aktualitet.
"Det är denna sida av livet som geniet har
att återuppväcka, som diktaren har att
återerövra genom att lyssna till sin demon. Här
hjälper oss icke snillets bemödanden,
förnuftets entusiasm och glansen från Tegnérs
spegelmurar. Här hjälper varken Hellas eller det
av den strålande stjärnan hägnade Betlehem.
Här hjälper oss endast geniet, brunnens ande,
med sina avlägsna locksånger."
Malmberg prisar Richarda Huoh för att
hon icke vägrar erkänna "ondskans eviga
mission som motståndets och spänningens
princip och som förutsättning för
verklighetens polaritet". Sin mästare i lyrisk formkonst,
Stefan George, hyllar han för att hans
diktning är "full av klarhet och mörker,
medvetenhet och mysterium". Pär Lagerkvist
förebrår han för att denne i sin lovsång till
Västerlandets ande förbisett "att denna ande, som
var stor och skapande, så länge det rådde
jämvikt i dess väsen mellan apolliniskt och
dionysiskt, för länge sedan brutit
förbindelsen med det helig-dunkla, med det fruktbara
dödsriket, med instinkt oüh myt, natur och
hemlighet". Om den ljusa tanken heter det nu
att den "bör stråla som en ren
sommarhimmel över instinkternas brunnar och grönska,
raviner och vulkaner".
En sådan helomvändning hos den siste och
konsekventaste platonisten i svensk diktning,
en sådan övergång från världsfrånvänd
idealdyrkan till en omstörtande, kulturkritiskt
djupdimensionell inställning, var både
sensationell och betydelsefull. Händelsen kan utan
tvivel räknas till det svenska trettiotalets
viktigaste, dels som tidstecken, dels genom det
litterära resultat den medförde.
Detta litterära resultat fick sin karaktär av
den inte blott bibehållna utan utökade och
förstärkta malmbergska formkulten.
Malmberg hade lärt sig att vilja ett både-och, insett
nödvändigheten av att upprätta förbindelse
mellan livets båda sidor, och det gällde för
honom som diktare att etablera sig på
gränsen mellan medvetenhetsvärld och
skapelsemörker, delaktig i båda, talesman för båda.
Men alltjämt med ångest, berättigad eller
oberättigad, för de länge undertryckta sidorna i
sin egen natur, fruktade han sugningen mot
djupet. Med syftning på en annan poet tolkar
han denna situation i ett personligt inspirerat
utbrott: "Att helt enkelt ge efter för tyngdens
begär, att befria sig från jagets vånda genom
att lösgöra sig från plikten och skyldigheten,
att hörsamma spökvärldens lockelser, nedlägga
alla vapen, avstå från alla protester, låta sig
bedöva och förföra av fantomerna, hänge sig
åt ruset, glömma och driva", det måste, heter
det, "vara en oerhörd frestelse". Och mot
denna frestelse vet diktaren "ingen bättre
räddning än formen, ingen säkrare frälsning
än den som kampen om språklig fulländning
förmår skänka". Inför den förmenta eller
verkliga faran tog alltså Malmberg sin
tillflykt till formen; dess stränga bundenhet och
klassiska disciplin blev en skyddsmur bakom
vilken han förskansade sig.
Ständigt har Malmberg betonat sambandet
mellan stilkonst och melankoli, formsträvan
och kaosfruktan. Hans egen formfanatism
skulle sålunda vara ångestbetonad och
hämningsbestämd, inte fri och i egentlig mening
naturlig. En sådan formsträvan leder också
gärna till en viss förstelning, en stil i harnesk,
en monoton och mässande ritualism. Men
detta drag förstår Malmberg att, med George
som närmaste förebild, på ett avsiktligt,
utstuderat och i all sin konstfullhet effektivt
sätt använda sig av: som högtidlig suggestion,
som magiskt verkningsmedel. "Kampen om or-
460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
