Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
kulor, är det en död i sann tragisk
bemärkelse: han har mästrat sitt öde och faller
obesegrad. Denna berättelse har en fläkt av
verklig storhet. Ett likartat motiv behandlas
med samma mästerskap i "Agitatorerna",
berättelsen om två män som i tro på sin sak
som martyrer möta hopens anlopp. Lika
realistiskt övertygande är "Lynchningen" med
dess kusliga skildring av massinstinkternas
plötsliga uppflammande och förlösning i våld
och blod. Samma primitiva affekters utbrott
får en skakande skildring i "Mordet", ett
triangeldrama i mellersta Kalifornien. Högst
bland dessa noveller kanske man ändå sätter
"Den röda ponnyn". Där ådagalägger
Stein-beck sina bästa f örfattaregenskaper: den
intensiva inlevelsen i en miljö som han känner
sedan barnsben — en lantgård i
Salinas-dalen —, en ömsint och ändå osentimental
känsla för ett ungt sinnes växt och längtan.
Man undrar om till exempel Kipling bättre
lyckats återge en pojkes glädje över hästar
än Steinbeck här förmått. Så frisk och vital
är denna berättelse, utspelad mot en fond av
storslagen natur, att den stannar i minnet som
bara det gör som har livets egen färg.
Johannes Edfelt
Litterär förnyelse i Norge
KNUT COUCHERON JARL: Mennesker og
bøker. Tanum. Oslo 1942.
Nye navn. En antologi ved Andreas Eriksen.
Aschehoug. Oslo 1943.
Knut Coucheron Jarl är en yngre norsk
kritiker, som inte bara har förmågan av
receptiv inlevelse utan också av säker analys och
värdering. Sina sju essayer om moderna norska
romanförfattare inleder han med några
betraktelser om litteraturen och tidsläget. Han menar
att den nutida situationen är så komplicerad
att diktens deltagande i den andliga och sociala
förnyelseprocessen allvarligt försvåras. Det
fordras av diktarna djupare och allsidigare
insikter, en ny och speciell medvetenhet, jämte
nya former för det mera sammansatta och
omspännande innehållet, ifall litteraturen ska
återvinna sin plats i utvecklingens centrum. De
moderna författarna har sin styrka i kritiska
skildringar av de rådande förhållandena, inte
i positiv framställning av hur det borde vara.
Det beror på att den nu förhärskande
för-fattartypen är den rent berättande eller den
psykologiskt analyserande, inte idédiktaren,
visionären eller profeten.
Av de författare Jarl behandlar är Cora
Sandel, Gunnar Larsen, Arthur Omre och
Sigurd Christiansen någorlunda kända i Sverige,
under det Egil Rasmussen, Andreas
Markusson och Tarjei Vesaas torde vara tämligen
obekanta. Cora Sandel var fyrtiosex år vid sin
debut och hennes konstnärskap betecknar en
mödosamt vunnen seger över en rigorös upp-
växtmiljö och svårartade personliga
hämningar. Vad hon med sådan på en gång kärv
och förfinad sanningsprägel berättar om är
kampen för den individuella egenarten, för
dess frihet och uttryck. Gunnar Larsen är den
diktande journalisten, vars lyrisk-konstnärliga
och symbolisk-psykologiska begåvning efter
hand övervunnit hans begränsande
journalistiska saklighetskomplex och kommit till sin
fulla rätt i böcker som "Week-end i evigheten"
och "Bull". Arthur Omre säges ha blivit
författare av en tillfällighet, när han försökte
skriva en novell för att betala en hotellräkning,
och efter fyrtiosju stormiga levnadsår
debuterade han så med succéboken "Smugglere".
Hans romaner om brottslingar visar lika stor
ämneskännedom som berättarförmåga. Det
speciella med Omre är överhuvud att han är
så förtrogen med det praktiska livet på alla
möjliga områden samtidigt som han äger både
en utpräglad intellektuell uppfattning och en
sinnligt levande känsla. Sigurd Christiansen är
besatt av moralprincipen, av samvetskravet,
och hans heroiska livssyn kommer till uttryck
i framställningen av människor som övervinner
sig själva av omutlig rättfärdighetsdrift. Det
är en högspänd, litet abstrakt romankonst, helt
inriktad på det inre livets poblem.
Egil Rasmussen är en utpräglat intellektuell,
yngre författare med dragning till psykopatiska
människoöden. I böcker som "Ropet i
stormen" och "Presten fra havet" är det "de
mystiska och skapande krafternas nattsida, deras
rent sjukliga och självförstörande utslag, som
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
