Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
finns ingen i Danmark som står över Kai
Friis Møller i denna egenskap. Med sin ängslan
för stora ord skulle han nog inte vilja bli
kallad för landets störste kritiker. Men jag
vågar säga, att han hör till dess friaste och
konstnärligaste. Carl Olof Bergström
Kortare anmälningar
BIRGIT EGERSTRÖM-HOLTSMARK: Man
faller så lätt. Bonniers 1943.
6:75.
"Lämplig för hängmattan" är ju en
förlagsklyscha, som sällan är en rekommendation i
den stränge kritikerns ögon. Men den stränge
bör besinna det visa ordet, att var sak bör
dömas efter sin art, och faller det någon in
att skriva en hängmatteroman, bör den också
bedömas som en sådan. "Man faller så lätt"
hör alltså till denna lättjefulla genre, det bör
påpekas först som sist, och författarinnan
erkänner det också själv genom sin
avväpnande undertitel: "Också en scheikroman".
I sin art är den emellertid högst njutbar.
Man väntar sig ingen karaktärsteckning, och
finner heller ingen sådan. Hjältinnan är en
blåögd och oskyldig svensk kontorsflicka med
en samvetsömhet i fråga om kyssars utdelande,
som hör de riktiga scheikromanernas hjältinna
till. Lokalkoloriten är däremot mustigare än
man är van vid, kanske till och med alltför
avsiktligt mustig ibland för att giva den rätta
algerstämningen. Scheikromanens viktigaste
ingredienser, kärlek och spänning, är
naturligtvis inte försummade, men boken får sin
speciella charm genom att författarinnan hela
tiden ger det hela den lätta anstrykning av
parodi på genren, som undertiteln utlovar.
Hennes förnämsta medel för att nå denna
effekt är en ledig kåsörstil i skildringen och
den ibland nästan spexiga dialogen. Det är
inte utan att den senare kan trötta, framför
allt kanske det ständiga munhuggandet mellan
de båda rivalerna ooh såta vännerna, Filip och
Jimmy.
Denna svenska kollega till Sigrid Boo har
säkert en uppgift i en trist tid, och hon
kommer nog att anammas med tacksamhet av
läsekretsen. Töre Zetterholm
ERIK HJ. LINDER: Sveriges
neutralitetspolitik. KF:s bokförlag. 1: 20.
OLAVI TOMMILA: Finlands
försörjningsläge. KF:s bokförlag. 0:60.
NILS AHNLUND: Politiska fredsmål. KF:s
bokförlag. 0: 60.
"Världspolitikens dagsfrågor" heter en serie
småhäften från Utrikespolitiska institutet,
vilken liksom institutets större skriftserie visat
sig nyttig och verksam, inte minst genom att
verkligen hinna fatt just dagens frågor. Senast
har utkommit "Sveriges neutralitetspolitik" av
Erik Hj. Linder (Svenska Morgonbladet),
"Finlands försörjningsläge" av Olavi
Tom-mila och "Politiska fredsmål" av Nils
Ahnlund, samtliga KF: s bokförlag. Det stora
krav, som genomgående ställs på detta slags
författarskap, helst när utgivaren kallar sig
institut, gäller objektiviteten. Ahnlunds
sammanställning — som avser endast officiella
fredsmålsdeklarationer, inte den sjudande
debatten därom — visar hur det bäst kan
ske: professorns kända sympatier röjer sig
möjligen i hans organiska syn på den
allierade målsättningen, som i förstone kunde
förefalla ganska vildvuxen. Tjeckerna och
polackerna var hitlerismens första icke-tyska
offer, och deras plan till förbund efter kriget
var det första genomarbetade, vari Ahnlund
ser utgångspunkten för de förenade
nationernas regionala framtidsritningar. Då Ahnlund
betecknar Japans nyordningsprogram som "en
ganska trogen efterbildning av det tyska",
kunde man tillägga: även tvärtom; på den
punkten är Tokios originalitet allmänt
underskattad här i väster. — Att officiös inte är
detsamma som objektiv, kan man däremot
lära av Linders rapport om den svenska
neutraliteten, som bara är en omstuvning av
våra excellensers utläggningar. Man får
sålunda intet veta om vad som höll på att hända
natten till 12 april 1940, intet om
permit-tenttrafik före 5 juli-kommunikén om att
tillstånd därtill "kommer att lämnas", intet om
orsakerna till lejdtrafikstoppet december 1942
—maj 1943 och intet om svensk
tryckfrihetsregim under kriget, vilken dock även de
styrande torde räkna till neutralitetspolitiken,
om också ej högofficiellt. Titeln borde ha
stått inom anföringstecken; som minneslista
602
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
