Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER OCH FILM
bland de durkdrivna karlarna, sval, intagande,
påtagligt svensk, en familjeflicka som hamnat
i säregna omständigheter utan att det på något
vis syns på den välvårdade utanskriften.
Georg Svensson
Över Stilla havet (Across the Pacific).
John Huston. Warner Bros.
Humphrey Bogart träffar man på också
i denna spionage- och kontraspionagefilm, där
han har sina gamla motspelare från
"Riddar-falken från Malta", den aimabelt ondskefulle
Sydney Greenstreet och den ganska slätstrukna
Mary Astor. Handlingen höjer sig inte
nämnvärt över ordinär thrillerstandard, den rör sig
om avvärjandet i sista stund av ett japanskt
attentat mot Panamakanalen och försiggår till
stor del ombord på en japansk lastångare med
få passagerare, var och en med sin hemliga
identitet som de andra genom bluff och
kringgående rörelser söker komma underfund med.
Detta psykologiska pokerspel är
utomordentligt nöjsamt med många dyrbara eller
spännande moment och en verkligt intelligent
dialog. Slutet är raffel av det mera onyanserade
slaget. Men vad som gör filmen sevärd, mera
sevärd än "Casablanca", är John Hustons
regi. Huston tillhör den skola som inom
litteraturen med ett nu slitet uttryck plägar
betecknas "hard-boiled", han föredrar att
arbeta med en oretuscherad verklighet, och
det är ofta svårt att avgöra vad som är
ateljékonstruktion och vad som är reportage i hans
filmer. De får därigenom höggradig
autenticitet och atmosfär, men direktheten utesluter
inte artistisk känsla. Det är avgjort en diktare
som i denna film fångat kakofonien och det
fantastiska ljus- och formspelet, när en stor
ångare vid midnatt lägger ut från kajen, och
det är en ypperlig iakttagare som för oss
omkring i ett hotell i Cristobal under en
värmebölja. Georg Svensson
Ungkarlsfällan (The Möre the Merrier).
George Stevens. Columbia.
Det är ont om bostäder i
krigsadministrationens Washington och den som har ett rum
eller en säng till övers bör känna det som en
patriotisk plikt att förbarma sig över någon
som går brandvakt. Här ligger ett uppslag
och tigger om en crazy, och med denna
ställvis mycket festliga fars har det bönhörts på
ett tacknämligt sätt. Det är Jean Arthur som
i sin ungmödubblett har ett ledigt rum, och
det blir naturligtvis en karl som bemäktigar
sig det. Men redan det att karlen är Charles
Coburn, som genom ålder och lätt astmatisk
korpulens försatts i disponibilitet som primo
amoroso, är ett drag som visar att denna
film beslutat sig för att vara annorlunda och
är det med den äran. När en dam skall dela
diminutiv lägenhet med en vilt främmande
karl blir det naturligtvis kritiskt i synnerhet
vid sjusnåret på morgonen, då båda har ärende
till badrummet och mjölken och tidningen
skall hämtas in från förstugan och äggen skall
sättas på och tas av och bordet skall dukas
och sängarna skall bäddas. Miss Arthurs
vackert uppgjorda schema över hur alla dessa
arbetsuppgifter skall fördelas, så att den ena
inte skall behöva gå i vägen för den andra,
upplöses vid första provet i ett sataniskt kaos,
som inte klarnar nämnvärt sedan inhysingen
kommit på den idén att i sin tur hyra ut halva
sitt rum åt en annan vilt främmande karl
(Joel McCrea) med förutsättningar i fråga om
ålder och yttre att ställa till oreda även på det
erotiska området. George Stevens och hans
manuskriptförfattare har verkligen tillvaratagit
trångboddhetens alla komiska möjligheter utan
att bli tarvliga eller enbart bråkiga. Man har
ovanligt roligt under filmens första hälft, men
när känslorna kommit med i spelet tänjs det
hela ut farligt nära tålamodets
bristningsgräns. Georg Svensson
s BLM 1943 ix
753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
