Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Geo Widengren: T. E. Lawrence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. E. LAWRENCE
ur brittisk synpunkt mera realpolitiska motiv för
hans handlande, därpå se vi också i det här
föreliggande materialet flera klara prov.
I själva verket var Lawrence föremål för
en viss misstro från de arabiska ledarnas
sida. Sålunda uppger Sir Ronald Storrs i sina
memoarer att sheriffen Husain i Mecka och
hans söner stundom misstänkte Lawrence för
att motarbeta dem. De skulle därför ha givit
vinkar åt sina förtrogna att Lawrence icke
borde få umgås alltför fritt och
okontrollerat med stammedlemmarna. Men om denna
misstänksamhet gällde deras rent personliga
status eller de arabiska stammarnas politiska
framtid, är naturligtvis svårt att säga. Hur
som helst se vi att Lawrence icke följdes
av en hänförd och blint beundrande skara
araber, som utan reflexion var beredd att
gå i döden för honom, såsom den vid detta
laget nästan klassiska "Lawrencelegenden"
framställer förhållandet. Tvärtom torde
Lawrence ständigt ha fått utveckla en betydande
diplomatisk skicklighet för att förmå de
individualistiska och misstrogna araberna till ett
gemensamt uppträdande under ledning av
honom, en brittisk officer. Att han lyckades
i denna uppgift måste alltid framstå som
något av ett mirakel, som måste tillskrivas hans
egendomligt magnetiska personlighet. Det mål,
som Lawrence närmast arbetade på, var
givetvis turkarnas fördrivande från
Palestina-Syrien, och för detta ändamål tjänstgjorde
hans arabarmé som flankstöd åt Allenbys
trupper under deras frammarsch i Palestina.
På längre sikt hyste dock Lawrence som
nämnts längre gående planer, vilka riktade sig
mot de franska avsikterna i Syrien. Denna
linje i Lawrences politik hade utbildats under
de närmast föregående åren, det framgår av
flera uttalanden. Redan 1915 i mars skriver
Lawrence: "Fransmännen insistera på Syrien
— som vi komma att bevilja dem: återstår
Alexandrette, som är nyckeln till det hela,
som du vet. Det är meningen att det skall bli
ändpunkten på Bagdad järn vägen och
följaktligen den naturliga utfartsporten för norra
Syrien och norra Mesopotamien." Om
Alexandrette skulle råka i Frankrikes händer, innebure
detta att det kunde bli en utmärkt bas för
flottanfall mot Egypten. Och Lawrence fortsätter
med de intressanta orden: "Om Ryssland får
Alexandrette, är det fullkomligt ute med oss i
Främre Orienten. Och i varje fall i nästa krig
komma fransmännen troligen att vara under
Rysslands inflytande i Syrien. Därför anser jag
det absolut nödvändigt, att vi lägga beslag på
någonting annat antingen i Syrien eller i Mindre
Asien."
I samma brev framlägger Lawrence en plan
att England skall sätta sig i besittning av
Alexandrette och påpekar att Frankrike om
det får Syrien söder om Alexandrette bör
vara nöjt. I sammanhang härmed varnar
Lawrence för Palestina. "Det (Frankrike)
försöker nu att pracka på oss Jerusalem. Rör det
inte ens med en båtshake!" Säkert ett klokt
råd! I ett brev 1929 till den kände engelske
militärskriftställaren Liddell Hart säger
Lawrence vidare: "Jag har icke ändrat mening i
fråga om Alexandrette-planen, som från
början till slut var min uppfinning... K.
godkände den faktiskt och gav order att de
australiska och nyzeeländska trupperna skulle sätta
den i verket men möttes då av ett franskt
ultimatum." Man erinrar sig att Turkiet i
samband med en allians vid krigsutbrottet erhöll
sandsjaket Alexandrette av Frankrike och
skulle gott kunna tänka sig att detta skedde
efter engelsk påtryckning. Var det inte ganska
fördelaktigt för England att vinna Turkiet
genom att låta Frankrike betala fiolerna och
samtidigt få det föga maritima Turkiet som
strandägare där uppe i stället för den gamla
flottrivalen Frankrike? Kanske Lawrence i detta
fall gav ett uppslag, som levde vidare i brittisk
,3 BLM 1944 i
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
