Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Skutt blir den som....
Folkevittigheten skar sig gjennem de månge
paragrafene og formulerte truselen kort:
Skutt blir den som.... ennu lever.
Like efterat undtagelseslovene var blitt
offentliggjort kom meldingen om at politimannen
Eilifsen var blitt skutt. Den juridiske basis for
dödsdommen skapte man sig såvidt vites ved å
gi undtagelseslovene tilbakevirkende kraft.
Denne siste hendeisen og Jernecks telegram
om den förte til at han blev utvist av Norge.
For en norsk leser er alle disse hendelsene
kjendt fra för. Men Jernecks beretning, som er
rolig, nöktern og — såvidt jeg kan kontrollere
den — korrekt på hvert punkt, gjör tiden og
begivenhetene levende påny. For svenske lesere
tror jeg nok at en hel del av stoffet vil ha
nyhetens interesse.
Men ut over dette inneholder boken en hel
del oplysninger som vil være nye for både
svensker og nordmenn.
Jerneck hadde plikt og anledning til å snakke
med en rekke ledende quislinger, og han gir
raske portretter av flere. For eksempel av prost og
ekspedisjonssjef Feyling, konsul Stören (roer),
den merkverdige fylkesmann Stenersen og den
om mulig enda merkverdigere pressesjef
Begge-rud. Samt av justisministeren, Jonas Lie, som
Jerneck ikke legger skjul på at han nu anser
for sinnsyk.
Men det interessanteste — og samtidig det
mest oprörende — i boken er kanskje
fortel-lingen om den dödsdom-prosessen som Jerneck
ved en misforståelse fikk anledning til å
overvære. En dyster parodi på en prosess, hvor
dommene såvidt en kan forstå var avsagt på
forhånd, og hvor den «norske» nazisttolken ikke
engång gjorde sig det besvær å oversette
noen-lunde korrekt. De anklagede skjönte hvor det
bar hen, og tok dommen med ro. Bare en av
dem, som slapp med fengsel, falt sammen og
gråt da han hörte dommen. Nazipressen var
representert og hadde ordre til å skildre de
anklagede som mindreverdige, ynkelige fyrer,
som klaget og undskylte sig og sökte å skyte
skylden over på hverandre. Til og med de mest
hårdkokte nazi journalister var rystet og oprört.
Men de lystret. Det norske publikum fikk et
blankt lögnaktig, helt forvrengt referat av hele
prosessen.
I et glimt viser denne Jernecks skildring hvor-
dan det norske folk sökes «oplyst» i denne tiden.
Heldigvis har folket andre kilder til oplysning.
Jerneck er en ivrig Norges-venn. Hvad hans
vurdering av det norske folk angår er det ikke
en nordmanns sak å si hverken ja eller nei. Vi
vil bare håpe, at vi klarer å leve op til den.
Sigurd Hoel
Europa-reportage
Denis Weaver: Europa brinner. Översättning
av Ragnvald Lundström. Norstedts
1943. 9: 50.
Denis Weaver har som News Chronicles
korrespondent rest kors och tvärs över kontinenten
under de senaste sju åren. Han har på nära håll
studerat den tyska inmarschen i Rhenlandet
1936, det spanska kriget, Österrike inför
ockupationen, Tyskland inför det andra världskrigets
utbrott samt London under 1940—41 års
bombsäsong. Han berättar om sina upplevelser
still-färdigt, med en viss humor och ibland mycket
målande. Hans teknik når högst, när han låter
sitt eget flegmatiska temperament avteckna sig
mot högst dramatiska och riskfyllda situationer.
När han till exempel under det spanska kriget
gör en bilresa till fronten, råkar köra rakt in
bland Franco-trupperna och hejdas av en morisk
soldat, som först skjuter ner hans spanska
chaufför och sen riktar pistolmynningen mot hans
bröst, beskrivs moréns ansiktsuttryck som
"ovänligt". För övrigt bestrider Weaver inte, att han
var verkligt rädd den gången.
Bokens värde synes främst ligga i de
konkreta skildringarna av upplevda händelser.
Särskilt om författarens äventyr i Spanien läser
man med verkligt stort intresse. Han ger klara
bilder av livet i Madrid, när Franco-trupperna
trängde på i stadens västra utkanter. Han
skildrar det republikanska Madrid som "en
mötesplats för fria män från alla nationer, enade
i broderskap för att med livet som insats motstå
det väpnade tyranniet" och ger oss en fläkt av
den hårda anda, som besjälade staden under
dess sega och framgångsrika kamp mot in- och
utländska fascister. Även skräckstämningen i
Berlin samt Londons kamp mot bomberna
1940—41 är åskådligt tecknad. Den brittiska
metropolens vedermödor under "Blitzen" har
fått ny aktualitet genom anfallen mot Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
