Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
De fattigas incest
Olof Kinberg, Gunnar Inghe och Svend
Reimer: Incestproblemet i Sverige.
Natur och Kultur 1943.
12:—.
Incesten är alltifrån bibeln och antiken en
ryktbar företeelse, som livligt sysselsatt
människors fantasi och ägnats såväl svärmisk
romantisering som djupaste avsky. En gång ett
vanligt beteende för furstar och ädlingar har
incesten efter hand deklasserats och
kriminaliserats, tills den nu (åtminstone officiellt) för
en eländig existens på samhällets botten. Det
förekommer numera i genomsnitt endast ett
trettiotal kända incestfall årligen i Sverige, men
upptäcktsprocenten anses visserligen vara mycket
låg. När professor Kinberg tillsammans med
läkarna Inghe och Reimer tagit sig för att skriva
en stor bok om incestproblemet i Sverige har
de bland annat velat komma åt "en av de allra
fulaste fläckarna på den svenska
straffrättskipningen". Vidare är de ute för att skingra den
allmänna dimbildningen kring ämnet och
utpeka vissa förbisedda samhälleliga
missförhållanden.
I Frankrike, Ryssland och ett par mindre
land är sedan länge incestlagarna avskaffade
utan några hårresande följder. I andra land,
däribland Sverige, är straffen för incest
orimligt stränga, nära nog lika stränga som för
mord, och har en tydlig prägel av föråldrat
moraliskt terrorsystem. Vetenskapligt är frågan,
anser de tre författarna, varför incest inte är
tillåten. Den ofta åberopade naturliga motviljan
mot incest synes närmast vara en produkt av
den långvariga tabuiseringen, och de biologiska
skälen för incestförbudet är ohållbara.
Ursprungligen tycks detta förbud ha tjänat
anpassningen till ordnat familjeliv och social
gruppbildning: ett slags sexuell expansionsprincip.
Att det skulle existera någon instinktiv
incestböjelse i enlighet med Freuds teori om
faders-och moderskomplexen vill författarna inte
medge. Den teorien saknar allt värde som
förklaring av konkreta incestfall, hävdas det. Man
ställer sig litet undrande på den punkten.
I varje fall är det väl ett faktum att många
människor bär på en omedveten incestböjelse,
måhända grundlagd genom intryck under
uppväxtåren. Men naturligtvis är böjelsen oftast så
bortträngd att den aldrig ens blir teoretiskt
medveten och när den ger utslag i
sexualdrömmar om nära anförvanter är även dessa
drömmar kanske förklädda till fruktplockning med
systern eller tändandet av ett ljus tillsammans
med fadern.
Materialet bakom ’Tncestproblemet i Sverige"
består av 100 rättspsykiatriskt undersökta fall.
Samtliga hör hemma i lågtstående miljöer,
bland fattiga lantarbetare, småbrukare och
kringflackande folk utan kvalificerat yrke.
Incesten har i regel nära samband med psykisk
undermålighet, alkoholism, sjukdom, fattigdom
och trångboddhet. Den insikt som förefaller så
självklar men som sociologerna haft så svårt att
komma fram till, nämligen att det inte finns
några objektiva miljöer, endast subjektiva,
bestämda av vars och ens särskilda läggning,
har författarna skickligt och förtjänstfullt
till-lämpat. Vad som för en är en ofrånkomlig
incestmiljö är det inte för tusen andra: det
beror på varje individs egen fysiologiska,
psykologiska och moraliska benägenhet eller
obenägenhet för incest.
Av de 100 fallen utgör dotterincestare
betydligt mer än hälften och syskonincestare över
fjärdedelen, und^r det moder-sonincest bara
förekommer i några få fall. (Möjligen är
fördelningen något missvisande, beroende bland
annat på att dotterincest kanske lättare leder
till upptäckt.) Dotterincestaren drivs i
allmänhet av sexualnöd, ofta till följd av hustruns
frånfälle, sjukdom eller o villighet, och
incestförhållandet har gärna en jämförelsevis
varaktig karaktär. Vanligaste incesttypen inom
denna grupp är despotincesten: ett utslag av
hustyrannens maktutveckling, med hot eller
misshandel som påtryckningsmedel, med
motstånd från dotterns sida och ett spänningsladdat,
slitningsfyllt förhållande som resultat. Mindre
vanliga är sympatiincester med en viss
äktenskaplig prägel: då är det nästan alltid fråga
om en vuxen dotter som trätt i moderns ställe.
Dotterincestarens beteende sträcker sig för övrigt
från våldtäkt till övertalning, vädjan till
medlidandet och regelrätt kurtis med presenter och
motorcykelturer som lockbete. Det
handlings-utlösande tillfället kan vara till exempel att
fadern på natten får se att dottern sparkat av
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
